Åttondelsfinaler
Schweiz - Polen 1-1 (4-5 e. str.)
Polen inleder med ett antal vassa chanser och tar så småningom ledningen. Schweiz äger större delen av andra halvlek och förlängning men åker ut på straffar igen, för andra gången i sin historia, 10 år efter sortin mot ett annat östland; Ukraina. Matchen lär väl annars bli ihågkommen för Shaqiris festliga kvitteringsmål, och som en historisk notering att Polen spelade sin första utslagningsfasmatch på 30 år och sin första straffsparksläggning.
Kroatien - Portugal 0-1 e.fl.
Kroaterna går in som knappa favoriter och med ett lag som för en gångs skull är rättmätigt hajpat. Då blir det typiskt nog så att man faller på grund av fotbollens cynism i slutskedet. Portugals sena mål - som Quaresma inte ska ha någon cred för då en femåring också hade kunnat peta in den - sved säkert men jag hade i alla fall satsat alla mina pengar på att iberierna hade vunnit straffsparksläggningen ändå. På grund av kynnet, rutinen och den nämnda cynismen.
Wales - Nordirland 1-0
För första- och enda gången går Wales in i en match som klar favorit tack vare den här gynnsamma lottningen och vinner utan bekymmer. Synd för turneringen att dessa två publikstarka lag med den starka brittiska karaktären fick möta varandra istället för att sprida ut det nämnda över två matcher.
Ungern - Belgien 0-4
Verkligheten hinner ikapp ungrarna som dittills hade haft väldigt mycket flyt med marginalerna. Så torskar Europas nyfascistiska flaggskepp mot detta mångkulturella belgiska landslag stort. En vinkel som en sån som jag bara inte kan missa.
Tyskland - Slovakien 3-0
Jag har glömt en hel del av den här matchen. Hände det inte många anmärkningsvärda saker i första halvlek? Nå, jag tänker inte gå och läsa mig till det. På pappret i alla fall inget att orda om.
Italien - Spanien 2-0
Ett av azzurris största triumfer sedan det nya millenniet. När Spanien tappade gruppsegern mot Kroatien var det en nitlott för Italien som fick sota för det övertygande gruppspelet. Men det visade sig vara spanjorerna som drog nitlotten. Det på pappret underlägsna Italien överträffar prestationen i EM-premiären mot Belgien och kör mer eller mindre över Del Bosques gäng i första halvlek. Rättvis seger och Italien känner guldvittring a la 1982.
Frankrike - Irland 2-1
Det talades om Henrys hands 2009. Som i vår anglofila media är en tidigare icke skådad orättvisa som FIFA av nån anledning ska ha en massa skit för. De borde nämligen ha insett att Martin Hansson inte var lämplig som domare för den matchen? Att fuska till sig fördelar aldrig har hänt tidigare? Att fusk i matcher brukar rendera i att man spelar om matchen?
Nä, Frankrike visade styrka och kom tillbaka från underläge i en match som man var piskade att vinna. På fransk mark brukar de annars så nervösa fransmännen av någon anledning leverera.
England - Island 1-2
Att alla var eniga om Englands favoritskap är inte märkligt. Att Islands seger beskrevs som en mirakel är... Väldigt märkligt. Som tidigare nämnt, man hade ju i kvalet knäckt både Turkiet och Holland. Nu räckte det tydligen inte att man följde upp det med att gå igenom sin grupp obesegrade. Den reaktion som mötte hypotesen att Island slår ur England, och den som mötte det faktum att de hade gjort det efter matchen, hade passat bättre att Estland slagit ut Tyskland i ett kvalplayoff eller något liknande.
Hursom, Island slogs inte ner av en tveksam straff som gav England en tidig ledning. Innan England hann hämta sig från kvitteringschocken knockade man dem en gång till och därefter höll stabiliteten. Lagerbäck gjorde så det som han aldrig gjorde med Sverige; gick vidare från en utslagningsfasrunda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar