torsdag 29 december 2016

Utvärdering av EM - del V

Kvartsfinaler

Polen - Portugal 1-1 (3-5 e.str.)
Minnet sviktar här också. Mer än tidigare. Jag misstänker att den kommer även att bli en parentes i det kollektiva minnet, såvida inte det är en åttaåring som precis håller på att bli kär i fotbollen.

Wales - Belgien 3-1
Den största knallen i EM dittills. Belgien verkade ha släppt pressen av sig efter en och en halv turnering och kanske var det inte ens det som var problemet. Men nu riskerar denna gyllene generation att missa en riktig framgång som alla väntar på.

Tyskland - Italien 1-1 (6-5 e. str.)
Semifinalen i Mexiko 1970 (seklets match), finalen i Spanien 1982, semifinalen i just Tyskland 2006 och semifinalen i Warsawa för fyra år sen. En gång löd en italiensk banderoll "den enda gången vi förlorade var när vi slogs med er" (världskrigsreferens). Tyskland hade alltså varken före eller efter Berlinmurens fall lyckats besegra Italien i en storturnering, ett faktum som var ganska märklig med tanke på tyskarnas fantastiska historia, men ändå inte så jättekonstigt eftersom den italienska smartheten under alla de decennierna var det som kunde stå emot det organiserade tyska maskineriet. Andra bullar är det nu när alla landslag spelar ungefär likadant.

Nåja, nu lyckades alltså tyskarna dels hålla sin fantastiska svit på straffsparkar, dels bryta förbannelsen mot Italien, även om de på pappret fortfarande inte besegrade de blå. Matchen slutade ju oavgjort. Men när en utslagsmatch mellan lagen slutat med tyskt glädje och italienska tårar så får man ändå intellektuellt räkna det som en halv seger i alla fall. Att 90 minuter och förlängning inte räckte blir dock fortfarande intressant i fortsättningen.

Förutom de historiska noteringarna lär matchen bli ihågkommen för en av de sämsta straffsparksläggningarna någonsin, i de här sammanhangen. Vilket bland annat säger något om att den tyska mentaliteten inte är vad den en gång var, men det har vi nog förstått under Jogi Löws era tidigare.

Frankrike - Island 5-2
På vissa håll sades det inför matchen att fransmännen hellre hade fått England för Island vet man inte ens var man har. Island är man livrädd för. Men det var såklart skitsnack. Island skulle inte längre underskattas men Island är också ett landslag utan spets. Det finns inga spelare som ett franskt försvar ska vara livrädd för. Nu blev det lite lekstuga eftersom Island inte lyckades hålla nollan längre än 12 minuter för att få den berömda moteffekten av ett hemmatryck. Frankrike seglar vidare, alla nöjda och glada.

Inga kommentarer: