Tillverkare - del II

Efter att ha gjort en övergripande kalkylering av hur det ser ut på sponsorfronten för de olika VM-lagen, men fokus på tillverkarna av respektive matchdräkt, är det dags att gå in lite närmare och se om lagen har "rätt" eller "fel" tillverkare. En utvärdering av estetiken bortom märken och så kommer senare.

Jag anser alltså att en sann fotbollsgalning måste ha en uppfattning även om vilka tröjsponsorer har och har haft genom åren.

Sydafrika - Är en historielös fotbollsnation som därmed inte har någon stark koppling till något särskilt märke. Det man kan konstatera är att Adidas funkar alldeles utmärkt den här gången. Dels för att det bryter mot de andra afrikanska lagen, vars stora majoritet har Puma, dels för att - och det här är väl det allra viktigaste - de har fått bort det där monstruösa utseendet på tröjan som vi såg i VM 1998.

Mexiko - Har återgått till Adidas som jag inte riktigt tycker passar dem, på grund av ränderna. Men att Nike därmed har tappat ett landslag är ju bara positivt.

Frankrike - Har haft Adidas i evigheter, och skall också ha det.

Uruguay - Har inte stenkoll på vad de haft genom åren, men Puma duger.

Argentina - När jag i vintras gnällde över Nike - innan Adidas tog tillbaka laget - fick jag en kommentar om att Le Coq Sportif borde rimligen vara Argentinas rätta märke, och visst, det går ju aldrig att säga emot det med tanke på att det var de hade när Diego tog guldet till dem 1986. Men jag som kommer in först 1990 har alltid tyckt att Adidas ränder passar utmärkt till tröjans randighet.

Nigeria - Har haft Adidas ända sen genombrottet 1994.

Grekland - Ja, vad ska man säga? Inte mig emot att de har Adidas, men det spelar egentligen ingen roll.

Sydkorea - Bör aldrig ha ränder eller andra starka markörer av det slaget, men för mig har det alltid varit väldigt passande i negativ bemärkelse att Sydkorea från hemma-VM och framåt har haft Hollywoodmärket Nike.

USA - Kan tyckas logiskt med Nike eftersom vi talar om ursprungslandet, men oavsett hur vidrig dräkten för 1994 var, så har jag alltid tyckt att USA borde spela i Adidas som i alla fall under VM 90 såg helt okej ut. Med ett europeiskt märke som på den tiden dominerade mästerskapet rätt hårt, kändes det lite skönt att USA framstod som ett land bland de andra; det stod rätt om man tänker sig att fotboll skapar förbrödning mellan USA och resten av världen. Så, ja, USA har fel märke. De ska ha Adidas.

England - Det enda som är positivt överraskande med det engelska landslaget är att de inte är sponsrade av Nike. Det vore ju annars perfekt med tanke på hur de har amerikaniserat sin inhemska fotboll. Dräkten må vara underkänd för tillfället, men det känns kanon att England fortfarande spelar i Umbro. Utan att ha en inblick i hur dessa affärer sköts, ser jag det som en tidsfråga innan någon av de största tar över.

Algeriet - Har ingen åsikt här.

Slovenien - Har ingen åsikt här heller.

Tyskland - Ränder eller inte ränder? I och med att långärmade tröjor i praktiken inte existerar i den moderna fotbollen, föredrar jag att Tyskland spelar i Adidas. Med långärmade hade det varit snyggt med randlösa tröjor med svart på änden av tröjarmen, men annars får Adidas duga. Så har det ju varit sen 1982.

Australien - Borde spela i Umbro så att man får lite av den där brittiska känslan.

Serbien - Borde definitivt spela i Adidas, eftersom Jugoslavien gjorde det.

Nederländerna - Fel. Ska vara Adidas.

Kamerun - Jag gillar Puma, men Kamerun ska naturligtvis se tillbaka till det historiska 1990 och åter köra med Adidas.

Japan - Har ingen stark åsikt. Se Sydkorea, men då är det väl kanske ett bra sätt att framstå som mer äkta fotboll... Typ se USA.

Danmark - Den största brottslingen på listan. Gick över till Adidas för ett par år sedan efter att... Ja, ni vet... HUMMEL!

Italien - Nej, Puma passar inte Italien och de har dessutom skapat några bedrövliga dräkter åt Gli Azzurri de här åren som de har haft dem. Italien ska helst spela i valfritt "neutralt" märke som delas av få eller inga andra lag i VM. Typ Diadora.

Paraguay - Ny Adidaserövring. Vad ska man säga? Tycker kanske att de passar bättre utan ränder. Puma eller Joma eller nåt hade varit att föredra.

Nya Zeeland - Äh.

Slovakien - Tjeckoslovakien hade Adidas innan upplösningen, så det här känns rätt.

Brasilien - Nike har fullständigt slaktat Brasilien utseendemässigt ända sen 1998. Stundtals har de haft de mest fula och fantasilösa dräkterna av alla. 1990 spelade Brasilien med ett märke som heter Topper, och den tycker jag att de ska återta.

Nordkorea - Nej, svårt att uttala sig här.

Portugal - Har varit Nike länge. Ser dem hellre i Adidas.

Elfenbenskusten - Får gärna köra i Puma, inga problem.

Spanien - Adidas funkar, men helst vill jag att de spelar i Le Coq Sportif. Om det nu fortfarande existerar.

Schweiz - Puma funkar bra för Schweiz och Österrike.

Chile - Brooks? Fan är det för nåt? Tja, det är väl ändå att föredra framför Reebok som Chile hade senast i Frankrike 1998. Då hade Reebok sätt till att på ett osmakligt sätt få in hela sin logga i den allmänna designen. Såg inte bra ut.

Honduras - Ingen stark åsikt. Konstaterar bara att de tagit över Costa Ricas roll i detta hänseende.

Läs även andra bloggares åsikter om vm, mode, fotboll

Milano in fiamme?

Jag undrar om det här ändå inte slår alla roliga nyheter som har kommit fram den senaste månaden? Mario Balotelli springer omkring i centrala Milano och leker krig... Och någon tror att det är på riktigt och ringer polisen? HAH!...

Läs även andra bloggares åsikter om balotelli, milano

Inför: Paraguay - Japan

Japan kommer från en grupp där inget lag lyckades göra mål på Holland utan en straff. Det kan man säga om man vill vara lite elak. Jag vart grymt imponerad av deras insats mot Danmark, men man kanske inte ska sväva iväg totalt med de känslorna. Det kanske visar sig i efterhand att Danmark var ännu sämre än vi insåg och Kamerun uppträdde ju som storebror Frankrike i den första matchen.

Men det är i alla fall uppenbart att Japan blivit bättre och bättre i turneringen. Om Paraguay underskattar dem kan det bli en obehaglig överraskning.

Av diverse anledningar har jag inte följt Paraguay lika noga i detta VM som de andra. De två första råkade jag tappa mycket fokus och den sista var lite svår att hålla ögonen på med tanke på vad som hände mellan Italien och Slovakien.

Men det är hursomhelst ett välorganiserat lag som inte blottar sig i onödan. Och detta Japan som uppträder mer på det sättet än Sydkoreas frenesi, kanske inte har så mycket att hämta här.

Det rimliga är i alla fall att det blir en tajt och målfattig match.

Tips: 2-1 efter förlängning.

Läs även andra bloggares åsikter om vm, paraguay, japan, danmark, holland, kamerun

Inför: Brasilien - Chile

Okej, jag ska vara ärlig. Min fullständiga övertygelse om att Brasilien ska vinna har under dessa veckor mött på lite tveksamheter. Det är egentligen inte mycket som har förändrats. De har gjort det jag förväntade mig av dem och allt det där. Men jag anar att Carlos Dunga inte har full koll på läget. Att han inte känner sig helt lugn och så. Matchen mot Portugal imponerade föga. Och fotboll är ju full av skrällar. Det är lätt att en vilja att inte vända kappan efter vinden, att vilja se sin teori förverkligas, lätt förvandlas till envishet. Det kanske inte är så uppenbart att Brasilien vinner. De kanske får en utvisning nånstans och tappar en match.

Så det är lika bra att säga det nu istället. Brasilien är fortfarande min klara favorit till guldet, men det här är fotboll och inte basket. Marginalerna är mycket mindre. Shit happens. Det finns ett mentalt spel som kan knäcka de annars så tuffa brassarna.

Chile?

De har ju några avstängningar men i det stora hela är det en lagmaskin. Jag tror inte att de ens klarar av att föra Brasilien till förlängning. Men som det ser ut nu har större under skett. Spanien hamnade i ett ordentligt press innan halvtabben gav David Villa läget. Tänk om de kör samma taktik med Brasilien och får in ett mål efter fem minuter...

Då kanske Brasilien kan ånga på och kallt räkna med det ineffektiva Chile bränner en massa vassa kontringar.

Tips: 3-1

Läs även andra bloggares åsikter om brasilien, chile, dunga, vm

Inför: Nederländerna - Slovakien

Slovakiens blotta närvaro är som en baksmälla eller vad man ska kalla det. En påminnelse om Italiens enorma fiasko. Det finns en känsla - rätt eller orätt - om att detta centraleuropeiska C-nation mest är här på grund av någon annan misslyckande än på egna meriter.

Det är förmodligen en överdrift. Slovakien verkar vara ett bra kontringsgäng, vilket förklarar lite varför de gjorde en halvdan match mot Nya Zeeland och förlorade klart mot Paraguay som normalt själva är mästare på den typen av fotboll.

Jag har kritiserat den nederländska defensiven redan innan VM-började och offensivt som laget är kan Slovakien bli en obehaglig överraskning. Jag tror dock att deras sedvanliga offensiv kommer att trötta ut slovakerna. Italien prövade aldrig att sätta Weiss och gänget på press förrän det var för sent och även då fick de ju egentligen en hel del utdelning på det.

Tips: 2-0

Läs även andra bloggares åsikter om slovakien, nederländerna, weiss

Inför: Argentina - Mexiko

Ingen idé att gå in så mycket på en match som börjar om en dryg timme, men om jag nu ska dokumentera mina tankar om hur det kommer att gå...

Argentinas favoritskap är fortfarande lite starkt i mina ögon, men de bör klara av detta. Mexiko har en vass offensiv som möjligen kommer att vara den starkaste som Argentina ställs inför hittills. Men de är väldigt ineffektiva och dessutom kan de lika gärna få smaka på en massa bakåt. Den där Perez tror jag inte riktigt på och försvaret har inte gjort något starkt intryck defensivt.

Tips: 3-1

Inför: Tyskland - England

Helomvändelsen är ett faktum. 20 år efter straffarna på Delle Alpi håller jag för första gången på tyskarna i det här klassiska mötet. Vet inte om jag har blivit galen, men så är det. EM 2004 var sista gången som jag fortfarande hade en vilja om att England skulle gå långt i ett stort mästerskap, men fram till i alla fall 2008 hade jag nog ändå föredragit en brittisk seger om dessa lag hade mötts.

Jag kan bara inte leva med den här arrogansen som finns i engelsk fotboll kring deras egen förträfflighet, gällande både ligan och landslaget.

Under den senaste veckan har jag på flera håll börjat höra kritik mot svenska fotbollssupportrar för att de har en stereotyp bild av engelsmän och deras snedvridna självbild om den egna förmågan.

Det må vara sant att seriösa engelska tyckare inte betraktar Three Lions som världens bästa landslag, men idén om att England kan vara ett av världens bästa lag år 2010 är en åsikt som finns både i London och Stockholm.

Dessutom filtreras alla påståenden om klubb- och landslagsfotboll genom anglofila glasögon, både där (kan man vara anglofil i England?) och här. Vissa engelska klubblag är kraftigt överskattade, liksom spelarna. Detta gäller alltså även hos tyckare som jag annars respekterar. Bara för att ta ett exempel såhär i förbifarten: När Chelsea och Inter skulle mötas för första gången i åttondelen av Champions tidigare i år så menade TV4:s bloggare Malcolm Christenson att knappt en enda Interspelare skulle platsa i Chelseas startelva. Per automatik innebar detta bland annat att Nicolas Anelka skulle vara en minst lika bra anfallare som Diego Milito...

Och så det här med "världens bästa liga" där några topplag har lekstuga med resten av ligan varje säsong... Nej, jag pallar inte skiten. Jag gillar prestigen som kommer med England i dessa sammanhang, men det är också allt. Det går inte att hoppas på stora engelska landslagsframgångar när man vet hur det kommer att låta de kommande åren. Om det är illa nu, tänk vad som händer efter ett eventuellt VM-guld eller finalplats?

Det här engelska laget är ännu ett exempel på överskattningen.

Många respekterade tyckare har de senaste månaderna tippat att England vinner VM.

Hur kommer det sig?

Jo, allt hänger på en och samma sak, eller en och samma person närmare bestämt:

Fabio Capello.

Den gängse meningen är att nu när England har en tuff taktiker som Capello som tränare kan de nästan inte misslyckas.

Låt mig då säga det för sjuttielfte gången:

Det har gått 15 år sen Capello sist var en skicklig cuptränare. Vad det beror på kan vi alltid diskutera - jag misstänker att på den tiden fanns inte det här med att man var tvungen att vara kungar antingen i ligan eller CL/Europacupen - men det kan mer eller mindre beskrivas som fakta om vi tar till resultaten.

Och även om vi då låtsas som att han fortfarande är en bra cuptränare, vad har han för lag till sitt förfogande egentligen?

Frågar du mig, säger jag att det troligen är den sämsta engelska upplagan sedan mitten av 90-talet. Jag håller både 98- och 06-laget högre, och skulle nog säga detsamma om 02-laget.

Och det är ju lite märkligt att de har fått sin favoritstatus tillbaka efter en godkänd seger mot Slovenien i sista gruppspelsmatchen.

Med det sagt kanske de ändå kan vinna över Tyskland. Det ligger nåt i det folk säger om att det kanske är Englands tur den här gången. Fotbollen har en förmåga att se till att sånt jämnar ut sig lite i längden. Tyskland är troligen ett bättre lag än England, men det är inte någon klasskillnad i så fall. Efter en del otur 90 och 96 kanske England kan få lite flyt med sig den här gången.

Frågan är också om tyskarna kommer att vara lika kyliga som vanligt. Man talar mycket om engelsmännens svaghet i att de lägger för höga förväntningar på sig själva, men kanske kommer det vara tyskarna som känner oket just den här gången, i och med att folk har vant sig vid att de slår ut England.

Tips: 1-0


Läs även andra bloggares åsikter om vm, tyskland, england, capello, chelsea, inter, milito, anelka, christenson, tv4

Shit is big, but don't make shit bigger than it is

Vad svamlar Erik Niva om i den här krönikan?

Var det här den viktigaste matchen någonsin för Afrikansk fotboll?

Nigger, come on...

Var det större än Kameruns bedrifter i VM 1990?

Nigger, please...

Jag har haft en del negativa synpunkter på Nivas åsikter tidigare, men aldrig har jag känt att det funnits en sån här grad av självbedrägeri hos den guldklimpen.

Jag skulle vilja hävda att Ghanas seger inte ens var särskilt viktig överhuvudtaget sett ur Afrikaperspektivet. Det viktigaste de har gjort för Afrika i den här turneringen är att ta sig vidare från gruppspelet. Hade de inte gjort det hade det talas om ett praktfiasko, med viss rätt. Men om de sen åker ur i åttondelen eller kvarten är precis som det låter spontant bara en fråga om gradskillnad.

När Ghana har tagit sig till semifinal och därmed blivit historiskt, då kan man komma tillbaka och börja jämföra med Kamerun 1990. Men inte ens då, anser jag, att det når upp till Kamerun. Det vore rätt stort, men att 20 år efter genombrottet ta sig ett steg längre än Kamerun räcker inte för mig. Det finns ingen enorm skrällfaktor att tala om heller. Redan för åtta år sen var ju Senegal ytterst nära att ta det där steget. Afrika i semi vore ett steg framåt men ingen chock. Visst, att vara en av de fyra bästa i världen är kanske otänkbart, men vi vet ju alla att VM också handlar mycket om tillfälligheter, och det skulle inte göra Ghana mer fjärderankad i praktiken än vad man kan säga om Bulgarien 94, Kroatien 98, Sydkorea eller Turkiet 02 (och antagligen Portugal 2006).

När jag på bloggen brukar tala om att hela Afrika står för evigt i skuld till Kamerun, så ska det tas med glimten i ögat. Men om vi ska vara seriösa så var deras kvartsfinalsplats i det mästerskapet sjukt stort. Afrikanska lag från söder-om-Sahara var i det skedet något av ett skämt i den internationella fotbollsvärlden. Kamerun ändrade det där över en turnering.

För att vi ska tala om ett sånt enormt genombrott krävs det att Ghana tar sig till final. I och med att de eventuellt kommer att stöta på Brasilien på vägen tror jag inte att det kommer att hända.

Läs även andra bloggares åsikter om kamerun, ghana, afrika, vm, niva, 1990

Inför: USA - Ghana

Förmodligen den mest ovissa av alla åttondelarna, och en repris från gruppspelet i förra VM, när USA behövde seger för att ha chansen på avancemang, men där Ghana vann det hela med 2-1.

Så långt i turneringen har USA levt upp till sina förväntningar spelmässigt, men inte resultatmässigt. De ser på så sätt allt annat än oslagbara ut, men frågan är om de inte kommer att växa nu när de har nått upp till det minsta som har förväntats av dem. Nerverna kan släppa och ett lag som lever så mycket på karaktär kan ha väldigt mycket att vinna på det.

Ghana?

Imponerar stort spelmässigt, men är på tok för dåligt på att göra mål. Båda målen så långt har kommit på straffsparkar, så det oroar en hel del. De kan mycket väl bli så att de rullar ut USA som de periodvis har gjort med alla sina motståndare i den tuffa Grupp D. Men klarar de av att göra något med det?

Luktar därför mycket kryss och då kan man undra hur lagen klarar av en straffsparksläggning. Inget av lagen har någonsin varit med om det i VM-sammanhang och det är svårt att tänka sig förutsättningarna. Hur fungerar till exempel de tekniska ghananerna mentalt i ett sånt läge?

Tips: 1-1, USA vidare på straffar (en vild gissning, men jag antar att det är fegt att lämna straffvinnaren därhän).

Läs även andra bloggares åsikter om usa, ghana, vm

Inför: Uruguay - Sydkorea

Uruguay är i slutfasen för första gången på 20 år, som tidigare konstaterat även då med Oscar Washington Tabarez som tränare. Det var efter den turneringen som Uruguays status sjönk kraftigt och de började betraktas som ett lag som mer eller mindre borde vara nöjt med att kvalificera till ett mästerskap överhuvudtaget, och mycket riktigt tog det 12 år innan man var tillbaka nästa gång. Men inför det mästerskapet ansågs Uruguay vara något av outsiders och avancemang från gruppspelet var det minsta man kunde förvänta sig.

Men det blev ett konstigt VM. Man dominerade tillställningen i första matchen mot Spanien och borde ha vunnit den. Förutom ett par riktigt heta chanser så missade Ruben Sosa (legend) en straff, som rimligen borde ha renderat i en spansk utvisning i och med att den tillkom på att det spanska försvaret hindrade en boll att gå över linjen med handen.

Det blev 0-0 och i nästa match blev man helt överkörda av Belgien. 1-3 var nästan ett smickrande resultat och spelarna var så frustrerade att den belgiske kaptenen Eric Gerets fick ett strypgrepp på sig. Minns inte om det var i samma situation som det kom en utvisning också.

Med den förutsättningen var man piskade att vinna nästa match för att åtminstone komma med som en av de fyra bästa treorna till åttondelen. Med -2 i målskillnad skulle det inte ha räckt att ta sig vidare på två poäng.

Och man mötte...

Just det, Sydkorea. Ett lag som man normalt borde ha avverkat enkelt, men när klockan hade tickat 90 minuter stod det 0-0, i matchen på Stadio Friuli i Udine. Då skruvades en frispark in i straffområdet och Cagliarilegenden Daniel Fonseca nickade in segermålet.

Det känns med andra ord som att Sydkorea kan vara ett gott omen för Uruguay med Tabarez vid rodret.

Bortom det är Sydkorea nu ett väldigt osäkert kort. De imponerade stort i första matchen, men hade inte mycket att sätta emot Argentina och mot ett skade- och avstängningsdrabbat Nigeria var man tvungna att maska rejält för att få till ett kryss. Svaghetstecken? Ja, det skulle jag säga.

Uruguay å sin sida har varit en av turneringens mest stabila lag och det är kittlande att tänka vad trion Cavani-Suarez-Forlan med ett gott självförtroende kan hitta på, om nu Tabarez vågar satsa på alla samtidigt.

Utgångstipset är alltså Uruguay, men Sydkorea är lurigt. Vi får inte heller glömma att Uruguay fortfarande inte har hamnat i underläge under hela turneringen. Det har passat deras traditionsenligt defensiva uppställning alldeles utmärkt. Sydkorea har en del kvalitet och om de lyckas ta ledningen vet jag inte vad vi kan förvänta oss av de ljusblå.

Tips: 2-0


Läs även andra bloggares åsikter om udine, tabarez, uruguay, fonseca, forlan, suarez, cavani, sydkorea, vm

Little Honda

Wow... Kjell Bergqvist, vilken nyanserad kille. Lever kvar i 1988 eller nåt, när han sitter SVT:s (dåliga) VM-magasin och pratar om hur mycket han ogillar italiensk fotboll, att det var italienarna som "började" det här med filmningar för "många år sen". Som om det inte var nog följer han upp det med att säga att det är därför han gillar engelsk fotboll, eftersom det är riktigt hårda tag där. Sen tillägger han att alla andra länder tagit efter. Men i England är det tydligen ändå hederlig kamp som gäller.

Men det är väl det som är så ruttet med det där magasinet. Att nästan ingen av gästerna är ordentliga fotbollsfans. Kan inte tillräckligt. Talar i klyschor. Kjell vet till exempel inte om att den första kända filmningen i den internationella fotbollens historia utfördes av tysken Hölzenbein i VM-finalen 1974. Den gav Västtyskland en kvittering mot det legendariska, Crujff-ledda, holländska laget.

Och jag vet att det är ett uttjatat ämne jag tar upp, men ärligt talat förväntade jag mig lite mer av sån person än internettuffingen på SF eller nåt. Nu vet jag bättre.

* * *

Italiens sorti... Wow, vad säger man? Jag såg den inte komma. Möjligen hade jag kunnat tänka mig 0-1 i 87:e minuten eller nåt, men det här var för bedrövligt. Andra halvlek var hyfsat bra, men för sent och egentligen för lite att begära av ett landslag som den italienska. Offsidemålet var också ett korrekt mål, men det är inte på såna marginaler Italiens fortsatta existens efter gruppspelet ska avgöras. Nya Zeeland och Slovakien är minst fyra poäng, punkt.

Jag får väl återkomma till skiten senare i en analys efter VM, och mycket har jag redan skrivit om just Gli Azzurri tidigare i bloggen.

Kort sagt skyller jag allt på Lippi. Jag tror inte att han hade kunnat vinna VM, men han hade resurser nog för att ta sig vidare från den här relativt enkla gruppen.

* * *

En japansk domare dömde Paraguay-Nya Zeeland och kunde därmed ha lagt upp för att hans hemland Japan skulle ställas emot Nya Zeeland i åttondelen. Bara en sån sak...

* * *

Och Japan, ja... Jag är grymt imponerad och nästan kär i det här landslaget som jag annars alltid har sågat på grund av bristande fotbollstradition. Men de har verkligen lärt sig att spela snygg fotboll. Såg ut som ett skitlag utan fantasi mot Kamerun, fördömjukar Danmark fullständigt i den avgörande omgången. Visst är jag medveten om att matchbilden lade upp för mycket av deras öppna lägen, men de gjorde det ändå med en sån finess att... Ja, jag kommer kanske aldrig att känna exakt likadant om Japan igen.

Läs även andra bloggares åsikter om hölzenbein, cruyff, bergqvist, 1974, japan, danmark, italien, lippi

Ghana gjorde det igen... Men det var rätt korkat

Efter första halvlek var Ghana mina hjältar som skulle svara på den tjatiga tyskonanin, visa att en förlust för dem inte ska tas ut i förskott. Efter andra halvlek var jag bara förbannad på dem. Vad fan sysslade dem med? Gav upp sitt anfallsspel nästan helt och började trilla boll på egen planhalva. Kanske var det lite befogat när Australien ledde med 2-0, men om de nu var så snabba på att reagera efter det resultatet, varför var de då inte lika snabba på att reagera när Marko Panetlic reducerade för serberna?

Där var de jävligt illa ute. Det tog lång tid för Chris och Glenn att fatta det och de misinformerade tittarna percis som de själva och deras kollegor brukar göra. Noll koll på den enkla matematiken. När reduceringen kom började de svamla om att nu minsann såg det ännu bättre ut och det var bara att rulla klart matchen. Först tio minuter senare inser Chris att Serbien har drömläge. Tragiskt.

Så i efterhand kan man ju säga att detta Ghana hade en jävla tur ikväll. Men de förtjänar det. Jag hade på känn redan innan VM att de skulle besegra Serbien i premiären och efter att ha sett den matchen var det uppenbart att det är gruppens andra bästa lag. Om de bara lärde sig ta vara på sina chanser så... Då hade de kunnat gå riktigt, riktigt, långt i den här turneringen. Nu tror jag att det blir respass antingen mot USA eller matchen efter. Kom ihåg att de bara gjort två straffmål hittills.

Serbien? Inför matchen hade det inte förvånat mig om de torskat eller fått kryss, men efter de första 20 minuterna var jag helt övertygad om att de skulle göra det första målet. Men det kom aldrig. De missade sina chanser och det var väl lite olycksbådande när Antic plockade ut självaste Krasic? Jag lever i alla fall lite kvar med juggeassociationerna och tänker att fysiska lag passar dem illa. De som följer det landslaget lite mer nära kan säga att det inte är som de gamla goda tiderna med otuffa artister, men lite måste det ändå ligga i det. De må ha ett par riktiga tuffingar i backlinjen, men längre fram blev det ju precis som man kunde tänka sig; de torskade mot Ghana och framförallt det tunga Australien.

Åttondelarna återkommer jag till senare.

Övrigt:

Man kan bara hoppas att det här kommer fram, men SVT tycker i alla fall inte att Algeriet är värt att tas på allvar. Så man kollar på matchrapporten och talar om lagkapten Yahias "spottloska" (jag tror för övrigt inte att det var en medveten spottloska) för att denne felaktigt fick ett röttkort av den belgiske domaren. I hans ögon är araber bara araber och det är svårt att skilja dem åt. Kanske hade jag kunnat råka ut för något liknande om jag var domare, jag vet inte, men det är ändå genant. Yahia kom alltså fram för att hindra sina kamrater som skrek åt domaren, och som belöning fick han en varning och därmed rött kort. Det spelade ju ingen större roll rent sportsligt när det skedde, men wow... Man tänker genast på Bosse Karlsson i VM 1994 när han felaktigt varnade Sunday Oliseh i gruppmatchen mot Argentina.

Läs även andra bloggares åsikter om ghana, serbien, australien, oliseh, karlsson, yahia, algeriet, svt, vm

Asiatisk furbo, det antifranska hatet och hemmalaget

Nigeria är verkligen inte laget som ska axla Afrikas förväntningar, men man får ändå konstatera att de är VM:s mest otursamma lag. De var inte numret större än Sydkorea ikväll, men skapade de allra vassaste chanserna. Jag kände på mig att det skulle gå åt helvete när Uche träffade stolpen innan koreanerna hann kvittera. Med lite tur skulle de ha haft sju poäng från dessa tre matcher som spelats. Fast poängen mot Argentina hade i sig verkligen varit helt mot matchbilden sett över 90 minuter. Men de förtjänade hursomhelst minst 4 poäng från sina matcher, och fick nu bara en.

Och det tycker jag är för jävligt. Lider med Lagerbäck som nu visat sig vara en gubbe med en hel del karaktär. Vi kanske var blinda för det när han var tränare för Sverige, men om man jämför hans kommunikation med pressen jämfört med andra tränare så är han rätt kul.

Han har också helt rätt i sin kritik av domarens hantering av tilläggstiden. Koreanerna tokmaskar och ingen gör ett skit om det. Ingen pratar ens om det. För det finns ingen nidbild av listiga östasiater som gör det som behövs för att vinna. Precis som alla andra lag. Så domaren låter dem hålla på. Värst var ju Ki Sung Yueng (ja, jag fick kolla upp det) som låg och vred sig omkring på plan för att han hade sååå ont. Sen springer han runt hela plan och får tillåtelse att springa in igen. Några minuter senare blir han utbytt... FIFA talar om fairplay när de ska försvara sina idiotiska metoder att bestraffa lite känslouttryck och rättvisa närkamper med kort, men lyfter inte på ett finger för att få bort maskningen. Tre minuters tilläggstid i det här fallet var ett skämt, och det blev än mer bedrövligt när Sydkorea gjorde ännu ett byte efter att denna tilläggstid börjat. De tog på sig ungefär 45 sekunder att utföra bytet. Domaren var lite bussig och la till en extra knapp halvminut som kompensation typ.

* * *

Grupp A? Pallar knappt prata om det. Det slutade ju som det borde ha slutat. Störs lite av att man än en gång struntar i utvisningen som en bagatell. Som att den inte betydde något för matchens fortsättning. Hyllar Sydafrika och frossar i sadism angående Frankrike. Alla måste ha en del av Domenech. Han är ju så dum och dålig och allt det där. Frankrike - alltid rätt så avskytt i alla anglofila länder - ska man alltid hacka på när tillfället ges.

Och kan nån förklara mig vad idén om att det är "kul" om det går bra för värdlandet går ut på? Lotta Schelin, fransk proffs i Lyon, står i studion och erkänner att hon hoppas att Frankrike får dyngstryk för det vore ju härligt om Sydafrika gick vidare. Jag är inte ens retorisk, jag förstår verkligen inte mig på det här. Alltid är det samma sak. Man ska hålla på värdnationen. Det är så kul för deras folk. Jaha? Och det är det inte för deras moståndares folk som följer VM från storskärmar och TV-rutor i deras länder? Varför förtjänar till exempel portugiser mer glädje över fotbollsframgångar än till exempel holländare, om vi tänker på EM-semin 2004?

Jag menar, räcker det inte med att hemmalaget är just hemmalag och får alla fördelar som det för med sig?

Antar att det är jag igen. Jag är väl lite "konstig" igen när jag inte förstår mig på charmen med att hålla på Goliat mot David.

* * *

Till sist, stort cred till Argentina för den vackra blåa nyansen på andrastället som gav en del VM 90-vibbar. Hoppas de har ett par vita matchande shorts till det också och att det kommer till användning nån gång senare i turneringen.

Läs även andra bloggares åsikter om nigeria, lagerbäck, sydkorea, argentina, sydafrika, frankrike, anglofili

Rubare

Är det hör början på ett vidrigt skådespel vi ser? I ett VM med många felaktiga domslut är det här den mest skandalösa. Gourcuffs röda kort. Finns få saker lika avskyvärda i ett VM som ett hemmalag som får den typen av fördelar. Det är ju precis så påpassligt. Frankrike har gjort sex byten i startelvan och är allmänt hånade. Ingen bryr sig om dem hur det än går i den här matchen. Då passar det utmärkt att plocka fram en hjältesga för värdnationen. Ingen kommer ju stå upp til Frankrikes försvar. Det kommer inte att skrikas och gapas, även om alla kommer att medge att utvisningen var vidrig.

Därför hoppas jag inget mer än en sydamerikansk uppgörelse nu.

Bra fotboll

Jag har en idé; vi ersätter kvalspelet med att en kommitté tar ut de landslag i världen som spelar bra fotboll, och endast dessa får ställa upp i VM-slutspelet. Även om de kommer fram till att det bara finns ett par lag så kan dessa mötas typ fyra gånger, så kan folk sitta i stugorna och titta på bra fotboll tre gånger om dagen. Gärna Spanien och Spaniens B-lag i varje match. Det är ju allt fotboll går ut på, fina passningar och karaktärslösa spelare som inte gör annat än spelar bra fotboll som ett gökur. Det är hela poängen med VM. Att vi ska sitta inför varje match och hålla tummarna för bra fotboll. David Vija. Färnando Tårres. Tjetjk Fabbregass. Chaavi. Injesta. Det är allt vad svensk fotbolls-TV går ut på nuförtiden. Att alla sitter och ständigt hyllar Spanien och alla andra anfallsglada lag enligt den outtalade fotbollsmoralen att det inte finns något värde i fotbollen förutom att man spelar publikfriande fotboll.

Honduras är för övrigt VM:s största besvikelse för mig. Jag hade inga förväntningar på de europeiska topplag som har stått för några otroliga fiaskon, så även om dessa lag har presterat sämre med tanke på förutsättningarna, var Honduras ett lag som många ville se som en positiv överraskning. Deras resultat är inget att skämmas för, men hur de spelar är helt bedrövligt. De får knappt en passning att gå fram.

Och så tycker jag synd om Chile som nu löper en stor risk att åka ur turneringen trots att de har vunnit två matcher redan. Det tog nog ett tag för mig att fatta det, men det var nog Chile som förlorade mest på det där fantastiska målet som Schweiz knegade fram mot Spanien. Det krävs en till synes otänkbar honduransk poäng för att Chile ska klara sig med en förlust mot finalfavoriten Spanien.

Med det sagt finns det en kittlande realistisk möjlighet att Bielsas mannar spelar bort Spanien från VM. Det var en bekväm seger för de sistnämnda ikväll, men Chile är ju under detta VM nivån högre än Honduras och kommer att visa bättre motstånd.

Och sen körde Portugal över Nordkorea med 7-0. Man kan tycka synd om ivorianerna, men man kan också säga att Svennis får skylla sig själv för sin fega taktik mot Portugal. Han borde ha sett något liknande komma. Han borde ha insett att Brasilien kanske inte behöver göra så mycket i sista omgången.

Däremot är det ju lite synd om Nordkorea att behöva förnedras på det sättet. Men det tycker inte Chris Härenstam, André Pops och resten av gänget. Pajassiffror och förnedring är helt okej. Vi fick ju faktiskt se Portugal spela bra fotboll...

Läs även andra bloggares åsikter om vm, spanien, bielsa, chile, schweiz, honduras, nordkorea, portugal, härenstam, pops

Tillverkare - del I

En sann fotbollsälskare bryr sig väldigt mycket om alla estetiska detaljer kring sporten och i stora mästerskap måste det ju alltid göras en lista kring olika saker... Såsom matchdräkterna till exempel.

Innan vi går in på att prata tröjtillverkare, färgval etc., måste vi räkna in hur fördelningen av tillverkare ser ut i detta mästerskap.

Och den ser ut på följande vis:

Adidas - 12 - (Sydafrika, Mexiko, Frankrike, Argentina, Grekland, Nigeria, Tyskland, Japan, Danmark, Paraguay, Slovakien, Spanien)

Puma - 7 - (Uruguay, Algeriet, Ghana, Kamerun, Italien, Elfenbenskusten, Schweiz)

Nike - 9 - (Sydkorea, USA, Slovenien, Australien, Serbien, Nederländerna, Nya Zeeland, Brasilien, Portugal)

Joma - 1 - (Honduras)

Umbro - 1 - (England)

Brooks - 1 - (Chile)

Legea - 1 - (Nordkorea)

Procentuellt:

Adidas - 38%
Nike - 28%
Puma - 22%
Övriga - 3% för respektive tillverkare

... Och javisst, jag höll koll på det här även för fyra år sen och nördbanken kan därmed konstatera att Adidas har fördubblat sin kvot mot då:

Puma - 38%
Nike - 25%
Adidas - 19%
Lotto - 7%
Umbro - 7%
Övrigt - 3% för respektive tillverkare

För tidigare turneringar har jag inte räknat än, men i alla fall 2002, 1998 och 1994 blir något att bita i efter VM när depressionen över en VM-fri tillvaro blir som värst.

Läs även andra bloggares åsikter om vm, adidas, umbro, nike, legea, puma, joma, brooks, mode

Uno a uno

* Vissa spelar i en egen liga. Kaká är en sån. Inte för att han är så sjukt bra nuförtiden som han var för 3-4 år sen, men det finns bara vissa spelare som kan armbåga en motståndare i bröstet, få en andra varning, och sen ha en rasande Anders Andersson på TV4 bakom sig. Skåningen menar att det är skandal och att det är en naturlig reaktion när en spelare kommer emot en. Vet inte var han får det ifrån. Det var förstås en vidrig filmning från ivorianen, men att armbågen ändå satt där längre ner är det ingen tvekan om, och då är inte en varning obefogad. Men det mest väsentliga är att det finns inte en chans i hela världen att någon hade stött upp bakom ivorianen i det omvända läget. Då hade han varit dussinliraren från Afrika som inte kunnat kontrollera sig mentalt.

* Johanna Frändén har nu satt upp sig själv på min persona non-grata-lista. Jag tyckte att hennes blogg på Sportbladet om Zlatan och Barca var underhållande och bra, men idag stod hon i SVT:s studio och förklarade att det här med filmningar är en nationalsport i Italien, apropå DDR mot NZ. Alltså, Frändén, som jobbar med att bevaka Barcelona i La Liga, har mage att stå där och tala om filmningar i ett annat land. Fantastiskt.

* Elfenbenskusten la nog krokben för sig själva med det där brassebråket. Man har redan fixat så att Brasilien är utan Kaká mot Portugal, förmodligen även utan Elano. Brasilien behöver bara kryss i sista för att vinna gruppen och med ett sämre lag kommer de kanske inte ens att kunna vinna om de vill. En vinst mot Portugal gynnar alltså ivorianerna. Det kan dessutom finnas en bitterhet mot elefanterna hos brassarna, som gör att de kanske medvetet går med på en tyst överenskommelse med sina gamla kolonialherrar om att kryssa. Nej, Svennis & Co är med 90% säkerhet borta från VM. Till och med om Nordkorea skulle skrälla och få kryss mot Portugal kommer då Brasilien att istället redan vara klar gruppvinnare inför sista och lägga sig mot Portugal, som då slutar på fem poäng. This shit ain't happenin'.

* Haha, Nya Zeeland! Uno a uno.

Läs även andra bloggares åsikter om brasilien, kaká, tv4, frändén, zlatan, barcelona, spanien, nordkorea, portugal, brasilien, elfenbenskusten, svennis

Utgången av Grupp D

Ghana hade nog varit nöjt med fyra poäng efter två matcher om någon frågat inför turneringen. Där står laget nu efter 1-1 mot ett Australien med decimerat manskap i drygt 50 minuter. Så som allt har utspelat sig kan det bli ett svidande uttåg i den sista omgången. Jag skulle tro att oddsen talar för det.

Mycket hänger nog på Australiens kämparanda. Den där utvisningen på Craig Moore på slutet hjälpte inte dem. De får nu möta Serbien utan Kewell, Cahill och denne Moore. Men om de kunde vara nära en seger mot Ghana med 10 man, så ska de kanske kunna fixa kryss mot Serbien.

Om det blir kryss mellan Australien och Serbien, räcker det eventuellt med uddamålsförlust för Ghana mot Tyskland. Beror lite på antalet mål i krysset eller förlustmatchen.

Att Tyskland slår Ghana är något jag räknar med, men större under har kanske hänt. Problemet är väl att Ghanas försvar inte imponerar. Det hade annars känts som ett bra läge att stå still och satsa på kontringar i en match där kryss garanterar avancemang.

Men vilken kalldusch det vore om Tyskland åkte ur. Ännu en påminnelse om att man inte ska ropa VM-guld efter premiärvinster mot halvdåligt motstånd.

Till sist vill jag uppmärksamma att den kroatiska diasporan till stor del har riktats mot Australien, och fortfarande finns det åtminstone ett par spelare med kroatisk påbrå i den australiska VM-truppen. Jag undrar om det kan fungera som tändvätska mot Serbien.

Läs även andra bloggares åsikter om tyskland, ghana, serbien, australien, kewell, cahill, moore, vm

Alien

Vad är det för fel på TV-folket? Serbien tar en oväntad seger mot Tyskland och båda kanalerna konstaterar att "nu" så har ju Ghana ett jätteläge att ta ett stort steg mot avancemang. Sanningen är att resultatet var det absolut värsta för Ghana. Hade Serbien förlorat hade Ghana kunnat säkra avancemang imorgon. Nu måste de försöka ta poäng mot Tyskland, även om de skulle besegra Australien med ett par mål. Allt tack vare Serbiens seger. Jag har förstått att jag är en detaljnörd men ett gruppspel med fyra lag... Ska det vara så himla svårt att hålla koll på läget? I det här fallet är det väl nörden som är normal?

Apropå resten så vore det så sjukt festligt om Lukovic gör om det serbiska handstricket mot Australien och tar fram en cylinderhatt efter det, i samma veva som Australien skjuter in straffen.

Krydda eller gift?

Vilken travesti. Vilken arrogans. Vilken bedrövlig fotboll.

Frankrike är tveklöst världens mest underpresterande landslag de senaste 20 åren, om vi ser till perioden 2008-2010. Jag försvarade dem en hel del under EM för att jag fortfarande tycker att de hade en hel del otur men det här var bara för sorgligt och jag tycker synd om de få spelare som verkar bry sig; typ Evra och Toulalan.

Innan matchen sa jag till en kompis att Frankrikes matcher är extra roliga eftersom de spelar så sjukt bedrövligt. Att det ger matcherna en extra krydda som man saknar hos lag som Argentina och Nederländerna som normalt går in i turneringen med en explosiv seger. Men nu när Frankrike är ute ur VM är det inte riktigt lika roligt. Det är fullständigt tragiskt. Visst är det här inte den bästa franska truppen någonsin, men på pappret är de bättre än både Uruguay och Mexiko. De skapar knappt en vettig målchans på hela matchen och är alltid så provocerande dåliga och eller arroganta. Målet må ha varit offside, men man ska inte spela på såna marginaler. Straffen söktes, men vad fan sysslar Abidal med. Nu har han i två raka turneringar definitivt skickat bort Frankrike ur turneringen.

Men det är ju såklart inte hans fel. Jag vet inte vems fel det är. Antagligen Domenech. Men jag menar, var fan är karaktären hos dessa proffs? Kan de inte hålla en lägsta nivå även om gruppdynamiken inte fungerar? Det hela är bara så jävla skamligt att jag mår illa. Laurent Blanc kommer säkert och reder ut det någorlunda, men detta pinsamma framträdande kommer att för evigt vara skrivet i historieböckerna. Varje gång man tror att de inte kan sjunka lägre, så gör det just det. Usch och fy... Trösten är att jag har blivit så van vid det här att jag känner mig lagom irriterad. Det är ändå inte lika hopplöst som Kamerunepisoden.

Det som är nästan läskigt är att Frankrike var en lyckad straffsparksläggning från att bli världsmästare för fyra år sen. Även då med Monsieur Raymond Domenech.

Stackars Ray som jag faktiskt gillar som figur, men grävde han sin egen grav här eller? Hursomhelst är de flesta av spelarna medskyldiga.

* * *

Och till sist kan vi också konstatera att VM är en stor framgång för den amerikanska kontinenten. Mexiko är i praktiken vidare och USA bör nog hänga med. Som de brukar. Mindre vanligt är det faktum att alla de fem sydamerikanska länderna lär gå vidare. Man ska i och för sig inte ta ut Paraguay och Chiles avancemang för givet, men de är båda stora favoriter att gå vidare i sina respektive grupper.

Läs även andra bloggares åsikter om frankrike, evra, toulalan, domenech, abidal, amerika

Washington

Uruguay har äntligen vunnit en slutspelsmatch för första gången på 20 år. Då, i Italien, var det Daniel Fonseca som på övertid nickade in 1-0 mot Sydkorea på Stadio Friuli i Udine och det var förstås även då Oscar Washington Tabarez som tränare laget. Då var han sjukt snygg också, men det är en annan femma. Fonsecas mål var i den sista omgången av gruppen och blev helt avgörande för Uruguays avancemang till åttondelen där man senare föll mot värdnationen Italien med 0-2. Nu är man också på god väg att avancera från ett gruppspel för första gången sen samma turnering.

Om jag har förstått det rätt så är det i första hand målskillnad som avgör, och efter 3-0 mot Sydafrika känns saken biff, egentligen. Det räcker med förlust mot Mexiko i sista omgången för att det ska vara kört (med allra största sannolikhet), men detta hyperdisciplinerade Uruguay som fortfarande inte har släppt något mål i turneringen känns för starkt för att släppa ifrån sig ett sånt övertag.

* * *

Schweiz seger mot Spanien är en skräll och jag njuter extra efter att ha läst Erik Nivas krönika om hur fantastiskt Spanien är och hur de är givna favoriter och att vi kommer att i framtiden kunna säga att den 16:e juni så såg vi ett historiskt Spanien. Kom igen, Niva, tänkte jag... Är du inte lite naiv i din övertygelse? Lärde du dig inget av Barcas uttåg från Champions i semin?

Dock verkar inte den ha förändrat Spaniens anseende i media särskilt mycket. Istället för att se det som en väckarklocka om att Spanien trots allt är ett lag som kan åka på torsk, har man börjat beskriva händelsen som kanske den största skrällen i VM:s historia. Vilket är lite absurt med tanke på att Schweiz är ett hyggligt bra lag. Det är inte Nya Zeeland vi talar om.

Jag tror att det till och med finns anledning för Spanien att vara oroligt med tanke på hur starkt Chile såg ut tidigare under dagen. Spanien måste eventuellt besegra Chile för att ens få ta sig vidare från gruppspelet och om det är det som krävs så är det sannerligen ingen lätt uppgift.

* * *

En annan sak med Spaniens fiasko är att det öppnar för en osmaklig läggmatch mellan de gamla kolonialvännerna Brasilien och Portugal i den sista omgången av grupp G. Chansen är nämligen rätt stor nu att Spanien - om de överhuvudtaget tar sig vidare - får nöja sig med en andraplats i gruppen. Det innebär att Brasilien förmodligen hellre förlorar än vinner och får Spanien i åttondelen på köpet. Det kommer att vara en komplicerad situation oavsett eftersom Portugal då också vill undvika Spanien och försöker avstå gruppseger. Så kontentan kanske ändå blir att Brasilien får möta Spanien trots en läggmatch.

Allt detta förutsätter för övrigt att Brasilien besegrar Elfenbenskusten vilket jag räknar med, men det är långt ifrån säkert. Förstås skulle brassarna kunna plantera för en "säkrad" andraplats genom att bjuda ivorianerna på en poäng, men det vore lite magstarkt att ta ut så mycket i förskott i ett sånt läge.

Läs även andra bloggares åsikter om brasilien, chile, fonseca, friuli, niva, spanien, tabarez, udine, uruguay

"Inför" VM - Grupp H

I min iver att poängtera Brasiliens styrka i och med att Spanien har blivit en sån stark favorit till VM-guldet här i Sverige, kan det vara så att jag gett intrycket att jag underskattar Del Bosques lag.

Så är det inte riktigt. Jag tycker att Spanien är ett grymt lag för närvarande som kommer att vara skitjobbigt att möta. När de får igång sitt passningsspel så blir det inte roligt och det är väl egentligen inte direkt så att de behöver "komma igång" med nåt där. Det är så pass skickliga bollirare att det kommer att gå undan redan från början.

Med den fantastiske Gerard Pique med i landslaget nu har de också ett skapligt försvar.

Jag tror också att Spanien kommer att nå finalen, även om jag i senaste inlägget fick det uppenbarat för mig att det vore nåt alldeles extra om Spanien fick möta Elfenbenskusten. Då kanske de åker ur redan i åttondelen. Men annars har jag kollat på trädet och jag tror att de flesta lagen inte kommer att kunna rubba Spanien.

Ändå är jag alltså övertygad om att Brasilien kommer att få Spanien på fall, om inte något annat lag gör det före. För Spanien har en svaghet.

Det är precis som med Barcelona. Fotboll är en vacker sport, men den som vill vinna måste vara beredd att kriga när det går emot, och på den fronten är Spanien en munsbit för det lag som lyckas hitta motgiftet till deras kortpassningsspel.

Det gör ont att möta Brasilien. Det gör inte ont att möta Spanien. Det är min ekvation.

Annars har väl den här gruppen den största bredden av alla i det här mästerskapet? Honduras som räknas som det svagaste laget i gruppen är ett av VM:s mest intressanta, med tanke på att de har många duktiga killar från framförallt Italien men även ett par i England och Spanien, och det faktum att det är ett landslag på frammarsch sett över ett längre perspektiv. När jag var en liten pojke var Honduras ett blåbärsgäng, en bananrepublik från centralamerika, som man inte kunde ta på allvar. Men på 2000-talet har man kommit ett steg närmre de bästa i sin konfederation och till slut lyckades man direktkvala in i höstas. Hur bra de förhåller sig till resten av gruppen återstår att se, men jag skulle verkligen inte räkna med att de kommer att utmärka sig som nivån sämare än resten.

Osäkerheten kring Honduras hänger också ihop med att Chile känns väldigt anonymt för mig. Alexis Sanchez är såklart en mycket vass anfallare, men många av de andra håller till i Spanien och andra länder som jag inte följer lika noga. Chile gjorde ett mycket bra kval men jag minns ju att Paraguay och Ecuador emellanåt har svikit i själva slutspelet efter att ha gått ungefär lika bra i kvalet.

Allt som allt får nog Bieslas gäng räknas som knappa favoriter till andraplatsen bakom Spanien.

Schweiz har den senaste femårsperioden varit ett av de mest intressanta lagen i Europa på grund av den nya unga generationen som man fått fram, vilket såklart är den bästa sen Chapuisat, Sforza, Knup och gänget "ägde" i början av 90-talet. Man åkte ur VM för fyra år sen utan att släppa in ett enda mål vilket bara måste vara ett rekord i sammanhanget. Det var därför som jag blev så förvånad över deras fiasko-EM på hemmaplan för två år sen.

Nu är man åter tillbaka och truppen ser fortfarande bra ut. Inte kvartsfinalbra, men åttondelbra, om man säger så. Det ska inte vara någon omöjlighet att fixa andraplatsen. Nu är jag ingen stark sympatisör av Schweiz som land av flera anledningar och halvdana europeiska landslag som klär sig i rödvitt finns det många av, så egentligen håller jag tummarna för framförallt Honduras och även Chile. Men samtidigt skulle jag se mer fram emot en åttondel mellan Brasilien-Schweiz än ett sydamerikanskt möte med Chile för Dungas mannar. Särskilt efter den grymt osexiga matchen från VM 1998 när Brasilien slog Chile väldigt klart och väldigt tidigt.

Mycket kan sen bero på vilket lag som får möta Spanien sist. Visserligen har Spanien en bra bredd i truppen och brukar oftast vinna även den sista matchen som man inte behöver, men jag tror ändå att motivation slår klass och att det kanske säger mer om till exempel Sydafrika 2002 eller Grekland 2008.

Dessvärre kommer jag inte ihåg vilket lag det var som skulle möta Spanien sist, men jag är nästan säker på att det är Chile.

"It made me sick, made me very sick"

Det kom verkligen som en käftsmäll. Kamerun. Samma jävla historia. Det förstörde hela dagen och jag har fortfarande inte kommit över det. Jag kan inte jämföra det med någon annan känsla för jag tror inte att den existerar för mig i något annat fall. Det var inte som att ett kärt klubblag hade åkt ur högsta serien, och det var inte heller som att jag satt på helspänn och hejade på mitt lag bara för att se det förlora.

Som jag gjorde klart i genomgången av Grupp E så hade jag inga höga förväntningar om Kamerun. De hade svikit så många gånger. Men sen visade sig Japan vara ett svagare lag än vad jag räknat med. Men lejonen tog inte tillvara på chansen. Och det var inte ens bara det att de torskade mot detta Japan. Det var också hur de uppträdde. Ingenting, absolut ingenting stämde i laget. Det var bara meningslös nonchalans i 80 minuter. Jag kände mig illamående efter matchen. Det finns inget annat landslag från Afrika som har hamnat i en sån här märklig historia som Kamerun. Man ger bort gyllene lägen gång efter annan. Gör bort sig precis hela tiden.

Det finns alltid det där Afrika-aspektet att plocka fram. Lagen söder om Sahara har alltid svårt att ladda upp inför en turnering. Det handlar ofta om en brokig skara av proffs från främst franska ligan som knappast har formats av nån kameruansk fotbollsorganisation. I bästa fall är det problemet. I värsta fall vill spelarna ha bonusar som har utlovats tidigare men som ingen lyckas skrapa fram.

Men om det var det som var problemet så varför går det så bra för Ghana? Nigeria och Senegal har också lyckats. Elfenbenskusten gjorde ett mycket bra VM för fyra år sen och föll mest på otur och en svår grupplottning.

När afrikanska lag åker ur ett gruppspel i VM så gör de det oftast för att de är sämre än sina konkurrenter. Men Kamerun, som oftast har bland de bästa resurserna för att lyckas ger bort sin plats i avancemanget. För fyra år sen gav de bort själva VM-platsen redan i kvalet.

Det var det som gjorde att jag reagerade som jag gjorde. Att jag redan hade gett upp, men spelarna lyckades överträffa sig själva i negativ bemärkelse. Plötsligt kändes allt bara skit. Julen var förstörd. Jag kunde inte njuta av Italien-Paraguay, och alla andra sidogrejer som tips med mera kändes helt meningslöst. Nu i efterhand känns vuvuzelorna verkligen som ett lyxproblem.

Att japanerna är ett gäng ynkliga filmare och att domaren gick på deras patetiska uppvisningar gjorde saken ännu värre, men det var knappast avgörande. Utefter sitt förmåga svarade Kamerun för den sämsta insatsen i VM hittills.

Läget är nu så jävla illa att det kanske inte ens räcker om det mot förävntan blir vinst i den förväntade nyckelmatchen mot Danmark.

I desperation försöker jag tänka att man kan inte upprepa den här insatsen och att det kanske blir lättare att prestera mot Danmark när man inte kommer att vara spelförande i samma grad. Men jag har svårt att se vad fan Le Guen kan göra åt det här. Han hade pausen på sig att förändra matchbilden men det hände inte mycket. Så varför skulle han lyckas förändra något nu inför nästa match?

Jag kan mycket väl tänka mig 0-0 eller något, men tyvärr så räcker ju inte det i praktiken.

Läs även andra bloggares åsikter om kamerun, vm

"Inför VM": Grupp G

Min solklara favorit till guldet har hamnat i en mardrömsgrupp, undantaget gruppens "fjärdelag", men kommer ändå att vinna alla matcher som de behöver vinna. Brasilien, alltså, är inte lika stjärnspäckat som fyra år sen, men har nu äntligen en bra målvakt, ett bra försvar, ett tungt mittfält och en måltjuv av rang. Man kan tycka att det finns en viss brist på offensiva kreativa mittfältare på riktigt, riktigt, hög nivå, bortsett från Kaká, men det där med kreativitet i ett brasselandslag är ju liksom ingen bristvara. Det finns hos nästan varenda spelare i truppen.

Det är alltså framförallt tyngden som skiljer Brasilien från Spanien. Det var en match made in heaven. Carlos Dunga som tränare för ett brasilianskt landslag. Det finns en del märkliga uttagningar. Julio Baptista, t ex, har knappt spelat en minut för Roma under säsongen, men spelar ändå i världens mest meriterade landslag. Men Dunga kommer att få honom att fungera. Det är jag övertygad om.

Frågetecken finns för Kaká, som trots allt har en del press på sig, men jag tror att laget klarar sig oavsett. Det kommer bli mycket svårt för något lag att göra mål mot Brasilien överhuvudtaget.

Enligt spelbolagen verkar Brasilien vara den näst största favoriten, men går man efter vad tyckarna i svensk media har att säga så är det en makalös underskattning det handlar om. Jag har aldrig varit med om det tidigare. Bokstavligen. Sen VM 1994, första turneringen där jag kunde följa försnacket (VM 90 var en introduktion i sig) har Brasilien alltid nämnts som en av de stora favoriterna. Men den här gången verkar många tycka att laget är för tråkigt eller nåt. Jag kan förstå att Spanien går före även om jag inte håller med om det, men att England nämns före ser jag som ett dåligt skämt.

Elfenbenskusten ser jag som det mest öveskattade laget i försnacket tillsammans med Serbien. Såna påståenden som att Holland vinner VM tänker jag inte ens ta med i beräkningen eftersom jag inte kan ta det på allvar. Men av de lag vars styrka har överdrivits en aning tycker jag att Elfenbenskusten delar förstaplatsen med serberna.

De har absolut ett av de mest intressanta lagen i turneringen, men det har talats om semifinaler och i enstaka fall till och med guld, och riktigt så smarrigt är det ju inte. Och hur kommer det sig till exempel att en spelare som Eboue beskrivs som ett skämt i PL men som en stark tillgång för Elfenbenskusten?

Fast det skulle vara fantastiskt att se en match mellan dem och Spanien. Jag har varit mycket inne på hur Spanien kan manövreras bort taktiskt men glömt bort tanken på hur de reagerar på ett gäng tunga köttare som Elfenbenskusten.

En del av köttandet försvinner i samband med Drogbas problem. Det är bara armen, men om det finns nån anfallare vars armar betyder en hel del så är det Didier Drogba.

Portugal har det varit komiskt tyst om med tanke på hur det annars har låtit de senaste 10 åren. Men det är jag bara nöjd med. Portugal har aldrig varit ett lag för att vinna ett VM och den här gången känns de iskalla efter kvalet som de gjorde. I det här relativt lilla landet är det mest brassevärvningar som man kan använda för att fylla de luckor som uppstår under generationsväxlingar. Några nya inhemska superstjärnor är det inte tal om.

Nani har fått något av ett genombrott i klubblaget den här säsongen, men så gick ju han sönder precis för nån vecka sen.

I försvaret har man Ricardo Carvalho och Pepe som de stora namnen. Den förstnämnde är quality medan Pepe inte direkt inger förtroende defensivt. En typisk Real Madrid-försvarare. Miguel känns väldigt anonym anno 2010. Bruno Alves hade förmodligen inte platsat i ett bättre landslag.

Mittfältet? Raul Meireles är kompetent nog för att räknas som ett tillskott sen fyra år sen. Simão är inte så jättehet. Deco är kall. Resten är rätt så mediokra.

Cristiano Ronaldo som jag räknar som en ytteranfallare sägs kunna göra vad som helst på egen hand, men om det var sant hade Real Madrid inte åkt ur Champions i åttondelen, och de hade inte heller blivit totalförnedrade i El Clasico. Han kan göra mycket, men inte vad som helst.

Och så strikern... Positionen där portugiserna charmigt nog aldrig lyckas hitta en vettig kille till. Pauleta stänkte in målen mot sämre mostånd men kunde aldrig lyfta när det verkligen gällde. Lösningen? En 33-årig brasse vid namn Liedson. Kan inte säga så mycket om mannen. Han verkar vara skaplig och har ändå en okej uppbackning. Men någon Eusebio är det inte tal om här. Portugal kommer att åka ur senast i åttondelen. Allt annat betraktar jag som en succé.

Det som talar för att Portugal kan ta andraplatsen är två saker. Det ena är att de är fullt kapabla till att plocka poäng (eller rentav vinna) mot Elfenbenskusten. Sen får dem "derbyt" mto Brasilien i sista omgången. Det är möjligt att Dungas gäng då kommer att vila många spelare inför slutspelet. Det ger Portugal en möjlighet som Elfenbenskusten saknar.

Även bortsett från det så är Portugal ett lag vars spel passar bra mot sämre lag. Även om de förmodligen inte är ett bättre lag än Elfenbenskusten, tror jag det är möjligt att de kan spöa Nordkorea med större siffror än afrikanerna. Och en målskillnadsaffär är en mycket möjlig utgång.

Och så Nordkorea alltså. Stackars Nordkorea som kommer att bli en slagpåse. Jag såg lagets sista match mot Saudiarabien i Riyadh där de säkrade sin VM-plats, och av det jag såg handlar det om ett hårt arbetande lag. Som ändå släppte till några rejäla chanser till Saudiarabien utan att skapa nåt själv. Och om det är sanningen mot Saudiarabien, vad kan man då uträtta mot Brasilien, Portugal och Elfenbenskusten? Inte mycket.

Läs även andra bloggares åsikter om brasilien, portugal, elfenbenskusten, nordkorea, dunga, ronaldo, deco, simao, eboue, drogba, kaka

"Inför" VM: Grupp F

Världsmästarna ser allt annat än världsmästerliga ut. Och då finns det ändå en risk för oss som följer Serie A närmare att överskatta truppen. Trots allt är ju de flesta spelarna en av de bästa i sina respektive klubblag. Sen återstår ju frågan hur bra en sån som Domenico Criscito är på internationell nivå. Lite som att en Bundesligafantast skulle lacka ur om jag började snacka om hur de saknas stjärnor i tyska landslaget för att nån kille har imponerat i Werder Bremen, men aldrig visat vad han går för i ett stort mästerskap.

Nu är inte Criscito det som har för över så mycket bitterhet över den här upplagan av Azzurri. Lippi har rätt när han säger att Italien inte längre har några storstjärnor. Men om han hade tagit ut det bästa laget av det som finns så hade folk inte gnällt lika mycket. Nu har han tagit ut Zambrotta, Cannavaro och Gattuso. Tre gamla spelare som inte håller längre. Särskilt de förstnämnda har tappat något enormt sen 2006 eftersom de är mer än bara ruggiga städgubbar.

Han har dessutom nobbat Fabio Miccoli, vilket är en stor skandal. Cassanos uteslutning har jag lite lättare att förstå medan Balotelli som många nämner inte har något i ett VM-landslag att göra, då han inte ens haft en ordentlig säsong i Inter.

Camoranesi är en annan kontroversiell uttagning som eventuellt kommer att lösas genom att han får kasta in handduken på grund av skada. Det var aktuellt senast jag kollade läget. Han skulle i så fall ersättas av Andrea Cossu, vilket skulle tillföra laget en hel del fantasi och kreativitet, men ärligt talat, ett italienskt landslag står inte och faller med en sån spelare.

Lippi nobbade för övrigt även Giuseppe Rossi av en outgrundlig anledning så nu ser inte mittfältet särskilt bra ut heller. Bortsett från försvaret alltså, där Lippi faktiskt inte behövt rata något givet namn. Italienska försvarare är inte så fantastiska nuförtiden. Det kan mycket väl vara så att de generellt håller den högsta nivån i världen, men ur dessa har man på sistonde inte kunnat får fram en handfull tunga namn. Bortsett från Chiellini då, men det är ju några år sen han slog igenom.

Den lagdel som ser starkast ut är således anfallet. Den är inte sådär extremt skrämmande, men den är i varje fall inte svagare än den uppsättning som fixade VM-guldet.

Gudarna har varit nådiga och gett lite hjälp på traven genom att skaffa fram ett av de enklaste grupperna åt Italien. De går vidare och därefter kan allt hända. Eller?

Vettefan om allt kan hända. Laget känns så jävla blasé att jag räknar kallt med att de åker ut i kvarten, punkt slut. Kanske till och med i åttondelen, om de får stöta ihop med ett energiskt lag som Kamerun.

Men gruppseger räknar jag med.

Utmanaren är förstås Paraguay, som för fyra år sen var en skugga av sitt forna jag (1998-2002) och är nu ett väldigt osäkert kort för mig. Laget är ganska anonymt och den hetaste spelaren verkar vara en målkung från Benfica. Säger ju inte så värst mycket på förhand. Jag får helt enkelt avvakta och se, men de bör åtminstone fixa andraplatsen.

Slovakien kan bli ännu ett av de där europeiska C-lagen som går tryggt vidare från kvalet för att sen göra absolut ingenting i VM. Man kan säga vad man vill om Marek Hamsik, jag tror inte att han ensam kan lyfta det här gänget till oanade höjder. Slovakien är ingen stark fotbollsnation och kommer kanske aldrig bli det. Det räcker att de besegrar Paraguay så lär de vara vidare, men såhär på förhand tror jag inte att de gör det.

Och så kommer Nya Zeeland, som kommer att bli gruppens slagpåse. Jag fick intrycket från rapporterna att laget hade tur i playoffet till VM. Om man behöver tur för att ta sig vidare från ett dubbelmöte med Bahrain, då är man antagligen inte särskilt bra. Jag är säker på att fotbollens medelklassare i Sverige tycker att det är lite kul att kiwis är med i VM. De pratar ju nämligen engelska och många har varit där på semester. Och det är ju allt fotbolls-VM handlar om, eller hur? Att det finns lag med som har noll fotbollstradition och noll fotbollskunnande, men som pratar engelska, kollar på Hollywoodfilmer och föredrar popidoler framför "vuxenmusik". Världen är väldigt liten och väldigt engelskspråkig.

Läs även andra bloggares åsikter om italien, lippi, paraguay, cardozo, slovakien, hamsik, zeeland, kiwi, criscito, cannavaro, zambrotta, cossu, camoranesi, chiellini

TV Eye

Noteringar om VM på TV efter den första speldagen.

TV4

Jag måste tyvärr konstatera att de goda tidernas hos TV4 nu är över. Jag tycker att de hade en bra studio för fyra år sen som de aldrig fick cred för, mycket tack vare Ola Wenström. De första åren när Peppe Eng ledde studion var TV4 en mycket grabbig och pinsam kanal när det kom till att bevaka fotboll, men Ola blev snabbt vuxen och funkade jättebra som programledare. Även om gästerna inte alltid var kanon så blev det ändå ganska bra. Det var en skön stämning. Avslappnat, och när Hasse Backe var där så blev det mindre klyschor och mer konkreta kommentarer. Mellan 2004 och 2008 sopade TV4 mattan med SVT:s ofta bedrövliga arrangemang. Det fick de aldrig någon uppskattning för. Jag älskar icke-kommersiell TV men att SVT får så mycket gratis uppskattning när de uppenbarligen missköter det de gör är jävligt synd. Det var alltid på förhand bestämt att SVT var en bra kanal och TV4 en löjlig sådan.

Så, vad har ändrats nu?

Jo, den oerhört påfrestande programledaren Peter Jihde har återvänt till TV4 (från SVT förstås, som skulle vara så jävla fantastisk på allt). Det är väl egentligen tillräckligt för att beskriva det hela. Peter Jihde tar sig själv på för stort allvar helt enkelt. Det kan man göra även om man är en sprattelgubbe. Jag vet inte vad som hände. Under VM 2002 tyckte jag att han var kanon. Två år senare ville jag spy när jag såg honom. Vet inte om det var jag eller han som ändrades. Hans stil kanske bara höll en gång.

Nästa?

Anders Andersson. Herregud vilken färglös mes. Pallar inte experter som tar så långt tid på sig att säga så lite.

Det enda som är bra är förstås att Hasse Backe är tillbaka. Han tränar ett läsklag, men som bisittare eller expertkommentator är han perfekt.

Han har däremot lite märkliga åsikter. Väldigt märkliga åsikter om fotboll.

Han anser på allvar att det förutom Julio Cesar inte existerar bättre målvakter i VM än de som England förfogar över.

Han anser att Nederländerna och Frankrike är VM:s två bästa lag. Han menar att folk alltid glömmer och underskattar Holland (men som jag skrev i mitt förra inlägg - det är ju precis tvärtom) men jag undrar om han verkligen har tittat på deras trupp. Frankrike vet jag sen inte vad han ser i. Men det sa han inget om överhuvudtaget så jag vet inte vad han syftar på.

SVT

... Men han kanske syftar på det som André Pops och gänget på SVT gjorde: Frankrikes alla "superstjärnor". Det var lite svårt att hålla sig för skratt när Poppen konstaterade att man ju såg på bilderna från de upphängda matchtröjorna i det franska omklädningsrummet att det finns "superstjärnor" på varenda position. Det var ju precis det man inte såg!

Är Toulalan en superstjärna? Är Sagna en superstjärna? Diaby? Gignac? Lloris? Gouvou?

Det finns bara två superstjärnor i det franska laget och det är Henry och Ribery. Gourcuff kan bli det snart, men riktigt där är han inte än. Och då lever Henry ändå mest på sitt namn anno 2010.

Gallas, Anelka och Malouda kan med en snäll tolkning också räknas dit, jag kan köpa det, men att Frankrike skulle vara iögonfallande stjärnspäckat det här året är inget annat än ett stort skämt.

Men det var SVT-studions tes hela kvällen. Att Frankrike är ofattbart bra och det borde inte gå att misslyckas med ett sånt landslag.

Självklart underpresterar dem, men det borde vara rätt uppenbart för de flesta att den här truppen har ingenting att komma med jämfört med det som Frankrike hade vid sekelskiftet.

Med det sagt så var själva matchstudion rätt så okej. Jag har tidigare varit väldigt kritisk mot Pops och tycker fortfarande att han är för inkompetent för att till exempel leda en VM-krönika, men som programledare antar jag att han funkar. Själva åsikterna är som sagt miffo, men i övrigt klarar han sig. Särskilt efter att man har fått utstå Jihde.

Betyget sänks däremot lite av att rit-Ola är med. Jag är ledsen för att bedriva en hatkampanj mot honom på den här bloggen, men det är inte mitt fel att han utstrålar sån brist på koll om det som han pratar om. Och jag tycker det är tragiskt att det sitter så många personer i det här landet som utan förklaring menar att Bosse Pettersson är ett skämt till fotbollstyckare, men hyllar Ola Andersson som en kunnig expert. Bara för att Bosse P inte snackar skit. Han är den han är och försöker inte låta större. Då kan Ola som ofta inte har något att komma med plocka fram sin ritpenna för att markera att han är värsta analytikern och tittarna köper det med hull och hår, tydligen. Oj vad han ständigt ser bortkommen ut när han ska prata lite fotboll. Och hans analyser är kanske bättre än ingenting, men de är ofta rätt vinklade för att passa något som han säger, men som kanske inte i alla lägen är helt sant.

Helhetsbetyget sänks ytterligare av att det där magasinet är efter ett avsnitt helt bedrövligt. Jag menar, vad var meningen med det totala fokuset på Peter Forsbergs relation till fotboll? Hans kärlek för Spurs och Lineker och allt det där (och snälla SVT, fatta för en gångs skull att alla bilder som finns på Gary Lineker i ett VM-slutspel inte nödvändigtvis kommer från VM 86 där han blev skyttekung)...

Och Markus Johanesson är ungefär lika färglös som Anders Andersson.

Kontentan är att TV4 och SVT är nu ungefär lika dåliga. Lite synd eftersom de annars hade turats om att vara bra eller "okej". Nu är båda bara mediokra.

Läs även andra bloggares åsikter om svt, tv4, eng, backe, wenström, frankrike, pops,

"Inför" VM: Grupp E

Everyone seems to knwo the score
They've seen it all before
They just know
They're so sure

That Cameroon's gonna throw it away, gonna blow it away
But I know they can play
'Cause I remember
One lion on the shirt
Milla's forehead gleamin'
Twenty years of hurt
Never stopped me dreamin'

Den som inte tyckte att det där var kul har inget sinne för humor.

Jag är väldigt uppgiven när det kommer till Kamerun i VM-sammanhang. Fyra år efter succén i Italien var det uppenbart att det var ett svagt lag som ställde upp i Grupp B mot Sverige, Brasilien och Ryssland. Chansen fanns ändå i sista omgången mot halvt avsågade Ryssland, och det blev verkligen plågsamt att se Oleg Salenko sätta bollen i nät fem gånger.

1998 var känslorna lite sisådär. Det började ju ganska okej, de första 90 minuterna mot Österrike. Njanka gjorde ett fantastiskt mål och Österrike - som det året måste ha varit ett av VM-historiens mest omotiverade inslag - kom verkligen ingenstans. Men på något sätt förstördes festen på övertid när "legenden" Toni Polster fick in kvitteringen på hörna.

Därefter kom en mindre förnedring mot Italien, men i sista gruppspelsmatchen vände man till 2-1 mot Chile. Men Omam-Biyiks ledningsmål underkändes, till synes för att domaren ansåg att Mboma hade ruffat i förspelet. Det var det mästerskapets mest orättvisa domslut, men eftersom det inte var en stornations om drabbades är det nog få som minns det. Nu vet vi i och för sig inte hur slutresultatet hade blivit, men Kamerun hade då varit med ena benet i åttondelen. Visserligen mot Brasilien i så fall, men ändå.

Intrycket var ändå inte så bra. Domslutet till trots så var det inte 90-klass på den turneringen.

Men så kom det ett ögonblick i början av 2002, under Cup of Nations i Mali, där jag kände mig så glad och hoppfull när Kamerun kontrade in ett snyggt mål i kvartsfinalen mot värdnationen, med Marc Vivien-Foé som avslutare. Winnie Schäfer dansade vid sidlinjen och jag kände att det här Kamerunlaget hade något speciellt, och skulle äntligen göra ett bra VM.

Men det blev samma jävla visa igen. Man tog ledningen i nyckelmatchen mot Irland, men gav sedan bort den i andra halvlek. Matt Holland kvitterade och i nästa match vann man ynkligt nog bara med 1-0 mot det Saudiarabien som i sitt premiär åkt på 0-8 mot Tyskland. Det blev inget avancemang den här gången heller.

Och så nästa gång kom man inte ens med. Pierre Womes straff mot Egypten i Younde brändes och Kamerun var borta från VM.

Men det var just under VM 2002 som jag gav upp. När mina förhoppningar grusades kände jag att om inte nu, kommer det hända någonsin?

Självklart kan det hända någong gång i framtiden, men det ska nog till något alldeles extra och jag undrar om den här upplagan har det. Spontant känns det inte så. Så det vore väl typiskt om det fick till det nu.

Gruppens storfavorit är förstås Nederländerna. Ett av världens mest överskattade landslag just nu. Jag tror inte att folk brukar reflektera över det när de tippar att Nederländerna kommer skörda stora framgångar inför ett stort mästerskap. Det är ett färgglatt gäng som spelar tokoffensivt fotboll och det räcker för många. Att verkligen kolla på truppen och se vilka brister det finns defensivt är sällan aktuellt.

Sanningen är, anser jag, att det är ett landslag som står under det som man skulle kunna kalla för en längre generationsväxling. Egentligen misstänker jag att de aldrig mer kommer att få fram ett lag som har goda chanser att vinna ett VM. Men det är bara spekulation.

Det som är mer än spekulation är att den där eran som uppkom i samband med Ajaxs fantastiska Europamästarlag 1995 är över sedan länge och att det är där som också Hollands senaste storhetsperiod tar slut. Någon gång efter EM 2000 var slutet.

Och egentligen är det ju inte svårare än att till och med resultaten visar att det är så. Laget missade VM 2002, nådde mycket tursamt en semifinal 2004 (man vann för övrigt bara en match i turneringen och det var mot Lettland), åkte ur i åttondelen 2006 och ut i kvarten i EM senast, där man fick två skrattmatcher som direkt antydde att de inte skulle kunna bli mästare eftersom turkontot hade tagit slut för tidigt.

Det Holland (jag försöker säga Nederländerna som är det korrekta men blir trött och det låter så pretentiöst) som kommer till detta VM har gått kvalet rent. Det imponerar, men det har väl nästan alltid varit Hollands melodi. Deras typ av fotboll passar mot sämre motstånd, men är väldigt begränsad om det inte finns ett dugligt försvar som backar upp det. Ungefär som Real Madrids spel i ligan kontra Champions League.

Det som är verkligt illa den här gången är att inte ens offensiven ser så fräscht ut som det ofta brukar göra. Van Persie har missat nästan en hel säsong. Robben har varit tveksam till start fram till idag. Den enda som känns het är Sneijder. Kuyt har aldrig varit någon stor spelare och en sån gnetare blir inte svår för bra lag att hålla koll på. Van der Vaart... Inhoppare i Real Madrid... Mja, jag vet inte.

Jag tippar därför Nederländerna som gruppsegrare, men jag tror att de når kvartsfinal, varken mer eller mindre. Paraguay eller Slovakien i åttondelen kan de klara av, men därefter räknar jag med att Brasilien står för motståndet, och där kommer de att vara chanslösa. Dunga kommer hänsynslöst syna allt det som svensk media inte gör och arbeta ner Holland till något väldigt harmlöst.

Japan som jag har byggt upp en hel del respekt för (rent sportsligt), mest för att de har en del ordentliga fotbollsspelare i Europa, kan visa sig vara mycket svagare än vad jag tror, om man ska utgå från deras vänskapsmatcher (vilket man nog inte ska). Bör vara gruppens svagaste gäng, men att de tar andraplatsen... Större under har skett. Skönt att Nakata är pensionerad i alla fall så man slipper tjatet om honom i försnacket på TV. Mannen som felaktigt brukar omtalas som den förste japanen i Serie A.

Och så sist, Danmark. Har som ett hyfsat etablerat europeiskt B-lag alltid en god chans att ta sig vidare, men de kommer sannerligen inte att glänsa. Hade ett ofantligt flyt i kvalet och bör rimligen få betala igen nu. Spelarna är gamla, sega och fantasilösa. Morten Olsen har arbetat sig fram till detta. Några Dazzling Danes är det inte tal om.

Jag kan inte ordentligt bedöma Danmarks chanser. Låt oss säga att jag lider brist på sympatier med Danmark som nation och många spelare i det danska landslaget... Och det i kombination med att de är huvudfavoriter till andraplatsen i kamp med mitt kära Kamerun, gör att det är väldigt svårt för mig att göra en så kallad objektiv bedömning av situation. Det är lite upplagt för att jag överskattar Danmark och underskattar Kamerun. Men det kan mycket väl vara rättfärdigat. Det vet jag inte. Jag kan bara göra mitt bästa och utefter det konstatera att Danmark har 50% chans att nå åttondelen. Där kommer de i så fall att åka ur.

Läs även andra bloggares åsikter om danmark, holland, kamerun, japan, nakata, foe, schafer, robben, persie, sneijder, mboma, biyik

Inför VM: Grupp D

Sedan 1982 har Tysklands prestationer i VM haft en lägstanivå som statistiskt överträffar självaste Brasilien. De har nämligen aldrig kommit sämre än till kvartsfinal, medan brassarna som bekant åkte ut mot Argentina åttondelen 1990.

Egentligen har tyskarna haft en svacka under dessa tre decennier, och den började någon gång efter EM-guldet 1996 och varade i ungefär 10 år, alltså fram till 2006. En ganska lång svacka om man tänker efter. 1998 ställde man upp med ett ålderstiget och trött landslag som tog sig vidare från en överkomlig grupp och vann sedan åttondelen mot Mexiko tack vare den höga arbetsmoralen. Sen åkte man på 0-3 mot Kroatien. Två år senare var det ett praktfiasko i EM 2000, när 1-1 mot Rumänien och 0-1 mot England följdes av 0-3 mot kvartsfinalklara Portugal. Och fyra år senare var man ungefär lika dåliga i just Portugal.

Emellan dessa två europeiska mästerskap inföll VM i Sydkorea-Japan som blev något av en skämtturnering med många besvikelser och orättvisor. Där lyckades Tyskland nå en final och tack vare det stämmer det fortfarande att "tyskarna går alltid långt". I alla fall i VM-sammanhang. Notervärt är också att Tyskland fick spela playoff för att överhuvudtaget få delta i den turneringen.

Under VM 2006 inleddes en ny stark era och inför EM 2008 var Tyskland egentligen den enda stormakten som inte såg ut att ha några problem. Mycket riktigt blev det final sen, men det kanske ändå inte var någon jätteturnering bortsett från ett par matcher.

Dagens Tyskland då?

Kvalet vållade inga bekymmer i alla fall, men vi kan nog konstatera att spelare som Lukas Podolski och Bastian Schweinsteiger inte har utvecklats till några megastjärnor. Och något är fel när en nation som Tyskland ska ha en snart 34-årig Michael Ballack som frontfigur. Om allmänhetens oro för lyckan i VM i samband med hans skada är befogad, då är det ett underbetyg.

Annars är Tyskland för mig det mest oförutsägbara laget av de största, eftersom i princip alla spelare i truppen kommer från den tyska ligan. Jag kan inte hålla koll på allt vad de gör och i Champions är det egentligen bara Bayern som är något att titta efter.

Nu har man också fått en grupp med en väldigt bra bredd, men jag räknar rätt kallt med tysk gruppseger. Man kan säga vad man vill om eventuella svaghetstecken men det är inte som att de andra lagen egentligen är bättre. De har bara inte samma förväntningar på sig.

Serbien fanns med för fyra år sen som Serbien-Montenegro. Då som nu nämndes de av många som en "outsider" på grund av framförallt den täta defensiven. Vilket bland annat visar att mycket har förändrats sen Jugoslaviens tid när det framförallt var överflödet av offensiva stjärnor det handlade om.

Jag känner att det kan bli pannkaka av det hela den här gången också. Inte fullt lika illa som senast, men det kan mycket väl bli stopp redan i gruppspelet. Det är lite för mycket hype liksom? Förutom Vidic finns det ingen spelare som höjer sig över mängden av den genomsnittlige VM-spelaren. Jag menar inte det som en sågning, utan bara ett konstaterande att spelare som t ex Kolarov, Dragutinovic, Kuzmanovic och Zigic är bra, men inga fantastiska stjärnor som topplagen lider brist på. Så det är svårt att se hur det här laget på allvar skulle kunna vinna VM.

Och jag kommer inte bry mig om deras äventyr lika mycket som jag gjorde förut, eftersom de dumpade sin gamla matchdräkt för en som är mer synkad med den serbiska flaggan. Man kan säga vad man vill om flaggans färguppsättning men som dräkt ser det bedrövligt ut. I alla fall om man tidigare haft en snygg kombination. Och framförallt är det väl namnbytet som har satt spiket i kistan angående drömmen om Jugoslavien. Mellan 1998-2002 kunde man ändå köpa att de var ett decimerat Jugoslavien. Men nu är frågan om de överhuvudtaget kan räknas som de riktiga arvtagarna. De flesta statistiktabeller verkar tycka så i alla fall och visst, Belgrad är Belgrad och Partizan och Röda Stjärnan existerar fortfarande som serbiska klubbar. Alltid nåt.

Ghana saknar Essien och är ett osäkert kort, men jag har på känn att de kan gå vidare. Jag tror nämligen att deras fysik kan bli jobbigt för serberna. Det är mest en känsla jag har, men vi såg ju hur det gick för tjeckerna för fyra år sen, och hur juggarna själva - i och för sig delvis tack vare en utvisning - vart helt utspelade av Elfenbenskusten. Även utan Essien är det inte något skitlag som de förfogar över, och kanske kan det hjälpa att VM går i Afrika. Sånt har ju visat sig ha en viss betydelse tidigare.

Även Australien kan komma att blanda sig in i striden om andraplatsen, men de bör vara klart sämre än sist. Deras gyllene generation, om man nu ska kalla det så, är over-the-hill. Bresciano har tappat sin plats i Palermo, Grella känns rätt så kall, Viduka finns överhuvudtaget inte med och Harry Kewell... Ja, vad säger man? Det finns bara en spelare som fortfarande känns het och det är förstås Tim Cahill. Å andra sidan kan det visa sig att de har en fantastisk laganda, så vem vet hur det kan gå.

Läs även andra bloggares åsikter om tyskland, ghana, serbien, australien, podolski, schweinsteiger, kolarov, zigic, vidic, kewell, viduka, cahill

Inför VM: Grupp C

Good old England ska vinna VM igen. Tydligen. Det är svårt att hålla sig för skratt åt saker som aldrig ändras. Jag syftar inte på själva hemlandet. Jag antar att man som vanligt har högre förväntningar än vad man bör, men här i Sverige verkar 9 av 10 offentliga tyckare anse att England är en finalkandidat och minst hälften tror att de vinner den finalen. Det är tur att Spanien existerar för då skulle siffrorna se ännu värre ut.

Och ärligt talat tror jag själv att de kan gå väldigt långt den här gången. Inte vinna hela grejen, men kanske nå semi för första gången sen 1990.

Anledningen är att de kanske har lite mindre press på sig efter att ha missat EM för två år sen, att ingen engelsk spelare har behövt spela viktiga Europamatcher under våren, och att - jag medger att det här är lite off som argument - de inte kommer att behöva spela under stekande sol för en gångs skull. Inte lika mycket i alla fall.

Capello känns också trygg med sin organisation, fast å andra sidan var det länge sen som han var en framgångsrik turneringscoach.

Det som talar emot England är att det här laget förmodligen är sämre än det England som Svennis hade hand om. Både Gerrard och Lampard är på väg neråt i karriären och man har inte lyckats få fram ett ordentligt anfallspar ens, som håller en hög internationell klass. Och i backlinjen är Rio Ferdinand borta. Terry känns inte heller som helt prima formmässigt.

Jag tror risken är stor att England missar gruppsegern, men om de då skulle möta Tyskland i en åttondel, ser jag inte det som omöjligt att de kan ta sig vidare.

Englands "problem" kan vara att de möter USA i den första matchen. Kusinerna från väst med sin fysik och entusiasm som har precis allt att vinna. Tänk om de kontrar bort England och vinner den matchen. Då kan gruppsegern vara körd.

Annars är USA ett av de mest oförutsägbara lagen för mig. De har onekligen presterat bra fotboll de senaste åren och har den där förmågan att lyfta sig när det behövs. Men det känns också som att de har varit ett av världens mest upphaussade landslag de senaste fem åren. Det var nog år 2005 som det här började när de var nära att hamna i den första seedningsgruppen inför lottningen till förra VM-slutspelet. Sen dess har det funnits en tendens hos olika tyckare att förklara för alla att de minsann har sett det som alla andra har missat; att fotbollsskämtet USA faktiskt är ett jättebra lag. Deras fiasko i VM 2006 tog aldrig kål på det ryktet och efter deras framgångsrika äventyr i Confederations Cup förra sommaren är det tillbaka.

Jag tror hursomhelst att de går vidare, men vill helst se mer innan jag uttalar mig om dem.

Algeriet har något av en kultstatus efter VM 82 och mycket respekt på grund av det speciella förhållandet till stormakten Frankrike. Det är ändå längesen som de presterade något stort, så det var oerhört förvånande att man lyckades slå ut Egypten i kvalet.

Detta VM:s enda arabiska lag är säkert betydligt mer intressant för de som följer den franska ligan på nära håll, med tanke på hur truppen ser ut, men för mig är Abdelkader Ghezzal, en pålitlig anfallare de två senaste åren i Siena, mannen att hålla ett öga på.

Hur stora eller små chanserna till ett avancemang är får utvisas av USA:s styrka.

Sist men inte minst Slovenien, som är tillbaka i finrummet efter EM 2000 och VM 2002. Jag har inga förväntningar på laget. Kan varna för målvakten Handanovic som har en extremt hög högstanivå och kan därmed bli en riktig fantom i vissa matcher. Men annars känns det mest som att de är här på grund av att Polen och Tjeckien gjorde bort sig i deras kvalgrupp. Någon slagspåse blir de nog inte, men avancemang från gruppen har jag svårt att se.

Läs även andra bloggares åsikter om england, usa, slovenien, algeriet, ghezzal, handanovic, gerrard, lampard, ferdinand

Inför VM: Grupp B

Ungern och Nederländerna brukar nämnas som innehavande av två dynastier som var de bästa någonsin som inte har vunnit ett VM. För Ungern gäller det naturligtvis 1954, och för Nederländerna framförallt 1974 och även 1978 som en svagare del av samma era.

Fortfarande står nog de lagen i en klass för sig i den kategorin, men jag tar upp det för att jag menar att Argentina mellan 1998 och 2006 spelade tre turneringar där man mycket väl hade kunnat bli världsmästare, men fick nöja sig med kvartsfinal två gånger och utslagning i gruppspelet en gång. 2002 var man enligt mitt tycke världens bästa landslag utan tvekan och borde ha blivit världsmästare. Det är svårt att säga vad som gick snett. Man råkade förlora mot England och därefter möta ett av världens då mest destruktiva landslag, och föll på det.

Faktum är att Argentina aldrig har nått semifinal utan Diego Armando Maradona på neutral mark i efterkrigstiden.

Nu inför 2010 kommer Argentina med sitt svagaste lag på tjugo år och ironiskt nog är det under ledning av Maradona. Jag har ständigt varit skeptisk mot Diego som tränare och totalt räknat bort Argentina. Men nu, omkring åtta månader efter att laget kvalificerade sig för VM har de börjat smyga fram som en outsider.

Anledning?

För det första har förväntningarna sänkts kraftigt för det argentinska landslaget. Det gör att när vi är mindre än en vecka från premiären, och börjat bli mer konkreta med våra analyser, framstår laget ändå som skapligt; ett mediokert Argentina är inte sämre än de lag som brukar räknas som "outsiders".

För det andra har det nog börjat gå upp för många att det är ganska många lag som inte ser så jättestarka ut. Frankrike och Italien är redan dömda på förhand. Tyskland har tappat Ballack och verkar ha något av ett målvaktsproblem. Portugal har gjort ett dåligt kval och är extremt kritiserat. Nederländerna har väldigt länge varit ett landslag utan en vettig defensiv.

De enda som fortfarande har ryktet intakt är Brasilien, Spanien och i viss mån England.

Två av dessa lag ligger på "fel halva" av slutspelsträdet och detta är "det tredje": Argentina ligger ganska bra till på den fronten och själva gruppen är en het kandidat till den svagaste i hela VM. Man bör vinna gruppen och åttondelen kommer att vara överkomlig oavsett vem det är som står för motståndet.

Om vi ser till själva laget så är anfallsuppsättningen troligen den bästa i turneringen. Två illrar i Messi och Agüero, årets anfallare Diego Milito och måltjuven Gonzalo Higuain. Att Martin Palermo ingår kan vi bortse ifrån...

Uteslutningen av Javier Zanetti och Esteban Cambiasso är förstås något absurt, men med det som man har bör man ändå överleva den här gruppen. Mascherano, Burdisso och Samuel kommer att vara tunga att möta för deras motståndare.

Jag tror inte att Argentina vinner VM, men tänker att det ligger i luften att man åter kommer att få spela en semifinal åtminstone. Den här ironiska sagan med Diego kommer att hålla i sig.

* * *

En kuriosa i sammanhanget är att alla de andra lagen i gruppen har tidigare mött Argentina i VM. Faktum är att Argentina, Nigeria och Grekland alla spelade i samma grupp i VM 1994. Åtta år senare möttes Nigeria och Argentina igen i Japan. Och Sydkorea mötte Argentina i VM 1986. Argentina har vunnit alla dessa matcher...

* * *

Nigeria var Afrikas bästa landslag mellan 1994 och 1998, men är den här gången inte mycket att hänga i julgranen och drabbades dessutom precis av ett bakslag i och med Mikels skada under uppladdningen.

Det finns många halvdana spelaer i truppen men inga stjärnor; Taiwo, Yobo, Obinna, Martins och Uche får betraktas som de största namnen.

Chanserna till avancemang? Skapliga, men jag skulle satsa mina pengar emot det. Det brukar alltid vara en massa strul kring Nigerias landslag och att man anställer Lagerbäck som en mirakelman några månader innan det hela ska spelas av inger inte förtroende. Och till skillnad från förr har man inga individualister som ska fixa fram resultaten. Deras hopp är att Grekland är lika intetsägande som i EM för två år sen, och att Sydkorea visar sig vara sämare än vi kanske tror.

Sydkorea gör sitt sjunde raka VM, vilket inger mycket respekt. Jag såg laget i kvalet mot Iran och kan konstatera att de möjligen är Asiens bästa landslag. Vad det säger får vi väl se. Större delen av truppen kommer från den inhemska ligan och Japan. Inte så jättemycket att hurra för, men de kommer att vara mer sammansvetsade än Nigerias lösryckta landslag, och i kombination med deras energiska uppträdande kan de bli en svår nöt att knäcka.

I övrigt har jag inget att säga om deras stora namn eftersom jag utgår att Ola Andersson kommer att sitta i SVT:s studio och göra det istället. Något förutsägbart utfört av någon väldigt förutsägbar (alltså "ja, det finns ju en spelare i Sydkorea som till vardags spelar Matjäst Junajtädd!!!" och så vidare. Duracellkanin and all that...

Och sist men inte minst... Grekland. Fortfarande med Otto Rehagel. Egentligen gjorde grekerna en bra match mot Ryssland i EM för två år sen, men jag kan ju bara inte släppa deras uppträdande mot Sverige som i sin tråkighet var jävligt fräscht i en fotbollsvärld där vurmandet för anfallsfotboll har nått fascistiska höjder. Och där stod Greklands backlinje och spelade sidled på egen planhalva i ett försök att tråka ut sina motståndare. Tråka ut sina moståndare bestående av Lasse Lagerbäcks Sverige! Om det inte är humor, säg mig, vad är?

Grekland saknar också stjärnspelare, men har annars en bra bladning av rutinerade herrar som Karagounis, Charisteas, Kyrgiakos och Seitaridis, och yngre förmågor som Torosidis och Samaras, samt i mina italienska ögon den jätteintressante Sokratis Papastathopoulos.

Kan förresten inte vara lätt att skifta mellan Italiens mest vansinnigt offensiva all-out-war-uppställning i Genoa och betonggubben Rehagels landslag...

Kanske kommer kampen mellan Grekland och Sydkorea att ge en vink om hur mycket den sportsliga globaliseringen har nått år 2010. Hur står sig Asiens bästa landslag mot de C-nationer som Europa får med sin utfyllnadskvot?

Läs även andra bloggares åsikter om argentina, grekland, nigeria, sydkorea, maradona, rehagel