Del 8: Toppar och dalar; jätten och kämpen

6. Brasilien
Leverar som vanligt en hög lägstanivå. Senast Brasilien nådde kortare än till kvarten var 1990. Man kan tycka att det inte är jättemärkvärdigt och det tycker väl inte jag heller. Likväl är man i och med detta VM unik i att garantera kvartsfinal under så lång tid. En statistisk notering lagom relevant.

På andra sidan av myntet börjar historien upprepa sig så som den gjorde efter 1970-lagets insats i Mexiko, vilket en del håller som historiens starkaste. Precis när Havelange började greppa makten om världsfotbollen, när Brasilien som första land att vinna VM för tredje gången får behålla Jules Rimetpokalen, börjar en lång period då man ständigt misslyckas med att ta sig till VM-final. 1974, 1978, 1982, 1986 och nämnda 1990 hinner passera innan man lyfter den nästa gång; 1994.

Det i sin tur blir inledningen till tre raka VM-finaler.

Och nu har vi 2006, 2010, 2014 och 2018 klart med facit tre kvartsfinaler och en semi.

Fram till kvartsfinalen blev det en transportsträcka den här gången. Så kom kanske hela turneringens mest intensiva toppmöte mot Belgien. Trots 0-2 var det ytterst nära att de gula räddade matchen. Chanserna fanns och Belgien låg i brygga. Många ansåg dessutom att man blev blåsta på straff åtminstone en gång men i min värld är en filmning en filmning.

Hursomhelst är det kanske bättre att förlora i en kvartsfinal med 1-2 mot Belgien än att inför sina landsmän smaka på 1-7 i en semifinal.


3 vinster
1 oavgjord
1 förlust

8 gjorda mål
3 insläppta mål

5. Uruguay
De himmelsblå befäste sin position i världsfotbollen redan för fyra år sen då man för andra VM:et i rad tog sig vidare från gruppspel genom att slå ut både England och Italien.

Det skedde i ljuset av att man ju missade kvalificering till både VM 1994 och 1998 samt 2006. Gemene uppfattningen var att verkligheten till slut hunnit ikapp detta lilla legendariska fotbollsland.

Men så kom man tillbaka med en äldre Diego Forlan vid sidan av de nya unga stjärnskotten Edison Cavani och Luis Suarez.

Suarez och Cavani har sedan dess fortsatt att leverera och hållit kvar Uruguay som sydamerikas starkaste bakom de två jättar som landet också geografiskt lever i skuggan av.

Båda sliter för sitt land på ett föredömligt sätt. Något som Suarez aldrig får cred för i vår del av världen där protestantisk hycklande moralism härjar.

Nå, han gjorde det i år igen.

Det som var extra imponerande med Uruguays insats var att man den här gången levererade när man var tvungen att göra det. Där man tidigare varit ett defensivt starkt kollektiv med sylvassa spjutspetsar som kontrade in målen skulle man nu vinna på beställning. Och det gjorde man i gruppspelet.

Det svåra testet kom mot Portugal. Den klarade man med bravur. Just när det såg ut som att man skulle börja falla tog Cavani ett sista kliv fram och avgjorde matchen innan det blev för mycket för kroppen. Allt det där slitandet har ett pris och det har Uruguay fått betala i samtliga framgångsrika VM på 2010-talet. 2010 och 2014 var det Suarez (om än inte av fysiska skäl) och nu Cavani när man ställdes mot de blivande världsmästarna Frankrike i kvartsfinalen. 0-2.

Med dessa tre starka turneringar har Uruguay råd att andas lite, låta den underbare Oscar Washington Tabarez gå i pension, och kanske kosta på sig en tid utanför rampljuset.

Därefter hoppas vi att fotboll förblir fotboll. Det vill säga att Uruguay är med där det händer.

4 vinster
0 oavgjorda
1 förlust

7 gjorda mål
3 insläppta mål

Del 7: Värdlandet och Janne

8. Ryssland
Snacket inför kretsade mest kring misstankar om dopning och en riggad lottning. Med Uruguay och Egypten som utmanare om åttondelsplatser ser jag inte det förra som hållbar. Som jag säkert flera gånger nämnt i olika sammanhang så handlar det om allmänhetens intellektuella lättja som inte tar in att ett seedat lag (som alla värdnationer alltid är) slipper per automatik några av världens bästa landslag.

Nåja. Snacket minskade inte efter premiären då Saudiarabien sedvanligt öppnade med en katastrofal insats.

Egypten bjöd på mer motstånd men var ju överlag något av en besvikelse i årets VM.

Mot Uruguay kom så den klara förlusten som tog död på konspirationsteorierna.

Ryssland kom nu ner på jorden och skulle förmodligen trillas bort av Spanien. Men, som konstaterat i genomgången av Spaniens VM så ledde inte det där trillande till något konstruktivt.

I kvarten mot Kroatien såg det ut som att hemmanationen med allt att vinna skulle knipa den där semifinalplatsen men tack och lov lyckades kroaterna ordna att vi i efterhand inte talar lika mycket om den ryska statens eventuella påverkan på det sportsliga.

Anmärkningsvärt är att detta var första gången som Ryssland överhuvudtaget tog sig vidare från gruppspelet. 

2 segrar
2 oavgjorda
1 förlust

11 gjorda mål
7 insläppta mål


7. Gruppdynamiken
Efter två raka missade VM var man tillbaka och det blev lite högt och lågt. Sammantaget en succé såklart. Den första VM-segern på 12 år. Den första vinsten i utslagningsfasen av ett stort mästerskap på 24 år.

Premiären lovade inte mycket inför fortsättningen men det blev en boost att vinna gruppens måstematch. Mot Tyskland var det betydligt sämre, även om det kanske inte framgick av hejaklacks-tv.

Det stora testet och det som sammantaget är turneringens imponerande prestation är segern mot masokistiska Mexiko vars öde var att missa gruppsegern och möta Brasilien i åttondelen. Att vinna mot Mexiko i VM är ingen bragd, men att göra det på beställning är ruskigt starkt.

Schweiz blev en 50-50-match där det avgörande målet kom i ett skede där de rödvita höll på att ta över matchen efter en stark svensk förstahalvlek.

Och så mötet mot England som blev en stor besvikelse men på grund av matchutvecklingen inget hårdare slag mot hjärtat.

3 segrar
0 oavgjorda
2 förluster

6 gjorda mål
4 insläppta mål