Lo stilo italiano

Här är för övrigt presskonferensen och övrigt material

Det mest fascinerande för mig var hur Zlatans hela karaktär ändrades så fort han började prata italienska, sedan en representant från RAI ställde en fråga. Hans min, hans sätt att tänka och leta efter orden (och då menar jag inte som en fråga om språkbehärskning)... Som att han plötsligt övertas av en annan kultur. Det är något speciellt med stövellandet. Mer på gott än ont, verkar det som.

Läs även andra bloggares åsikter om italien, italienska

Att kyssa, eller att inte kyssa

Efter att ha sett Zlatan jonglera i Barcadräkten har jag kapitulerat och älskar nu varenda minut av den här berättelsen. Det känns lite overkligt på något sätt. Jag är tillräckligt gammal för att ha följt Zlatan med en etablerad fotbollshjärna bakom mig sedan han började bli ett hett namn med Malmö FF i Superettan. Som jag redan skrev förra gången Zlatan var på tapeten så är hans karriär lite för bra för att vara sann. Men nu är inte det här någon Truman Show. Det är fotbollen som är grejen, och att se honom där på Camp Nou kändes så nytt och så stort. Det är trots allt ett halvt decennium sedan som han senast bytte land, från Holland till Italien. Ny fotbollskultur, nya färger. Så spännande. Och den här gången är han ju verkligen en av världens absolut bästa spelare. Så var det inte när han lämnade Juventus. Det var under hans år i Inter som han blev från en Fernando Morientes till en Thierry Henry (jag talar här om status och inte spelstil, om vi tänker oss typ 2004 års förutsättningar).

Det finns en sak som har retat många, och det är att Zlatan kysste Barcelonas klubbemblem redan under sin första dag i klubben. Man tycker att det är falskt och billigt.

Kanske hade jag också varit kritisk om jag inte var en Zlatanist. Men jag tror att det ändå finns en vettig förklaring till varför jag försvarar honom litegrann, eller åtminstone inte blir särskilt upprörd. För det var inte Real Madrids emblem han kysste. Jag tror på Zlatan när han säger att hands önskemål till Massimo Morratti var att bara en klubb får han säljas till och det är Barca. Jag tror att han hade kunnat övertalas att joina Real, men när man tänker tillbaka så tyder allt på att det var Barca han hela tiden drömde om. Strax efter säsongsavslutningen sa han en intervju att Barcas sätt att spela är framtidens fotboll. Det är inget dåligt smicker, ovanligt att säga av en spelare från en konkurrerande klubb. Det var på något sätt ett budskap. Han ville gärna spela för Barca.

Så även om det var överdrivet så kan jag förstå honom lite. Gesten kan ju tolkas på lite olika sätt, men man kan se det som inte mer än en omärkvärdig kärleksförklaring. Jag blir mer störd när jag ser legoknektar göra det. Säg till exempel att Robinho skulle göra det med Citytröjan, för att ta ett övertydligt exempel.

Om det ska vara ett hån mot Inter, så skulle jag, om jag var Intersupporter, blir mer irriterad över påståendet att det bara finns en speciell klubb och att den är Barca. Där finns det fog för att tolka det som brist på respekt mot den förra klubben.

Men till hans försvar så var han väldigt tydligt med tacksamhet och respekt för Inter under presskonferensen innan.

Notervärt annars att världens just nu tre eller fyra bästa anfallare alla spelare i La Liga.

Edit: Simon Banks vakna öga ger en fantastiskt kul överblick på Zlatans karriär. Klicka här för att läsa det.

Läs även andra bloggares åsikter om barcelona, emblem, inter, kärlek, pengar, zlatan

Inte ens Platini kunde hjälpa Sverige

När man ser hur den tredje kvalomgången av Champions League kommer att se ut så gör det lite extra ont att Kalmar FF blev utslaget av Debrecen. Självklart kan man inte veta hur lottningen hade gått om nu Kalmar hade tagit sig vidare, men ändå konstateras att Debrecen får nu möta de estniska mästarna som heter Levadia. Med andra ord visar det precis hur otroligt mycket lättare det för en gångs skull hade kunnat bli för ett svenskt lag att kvalificiera för Champions. De där balterna är säkert bra, men jag har svårt att tänka mig att de ska kunna nå upp till de lagen som vi vant oss vid att se som sista hindret; Valencia, Vittoria Guimaraes (FC Basel), Partizan, Juventus, Anderletcht etc.

Läs även andra bloggares åsikter om champions, kalmar, platini, debrecen, levadia

Sardinian Fashion

Såhär kommer Cagliaris tröjor att se ut den här säsongen (klicka ovan för större bild).

Varken fula eller snygga. bara lite småtråkiga. Intetsägande.

Två saker är minus. Det ena är turismloggan SARDEGNA i regnbågsfärger. Det andra är något som vi sett tidigare, men som jag ändå principiellt är emot; att tröjans 50-50-design även inkluderar tröjärmarna. Ett bättre alternativ är ju annars att röd tröjarm följer den blå delen av tröjan och vice versa. Så var det också förra säsongen, då man för övrigt hade en mer stilren och tajt Kappainfluerad variant.

Intressant annars med att den långärmade varianten har såna där... Vahetere... Vristklämmor? Jag är värdelös på plaggord. Suck. Ni förstår vad jag menar i alla fall. Känns väldigt 90-tal.

Läs även andra bloggares åsikter om cagliari, mode, tröja, färger

Drömflytt eller paradox?

Okej, då kanske det inte blir nåt av att bära nummer 10 för Zlatan. Barca väntar.

Erik Niva verkar tack och lov vara tillbaka från pappaledighet (det är bra att prioritera barnen, men jag talar utifrån mig själv som läsare) och har skrivit några ord om övergången.

Huruvida Barca är 2000-talets bästa lag låter jag vara osagt, men personligen ser jag inte det här som "ytterligare ett steg". Visst är Barca hetare än Inter i dagsläget, men alla världens största spelare kan inte spela i samma lag. Jag tycker inte att det finns någon riktig statusskillnad mellan Inter och Barca. Båda är just nu störst i sina länder, båda har en mäktig historia bakokm sig utan att vara nummer ett, och båda är just nu väldigt rika. Att Inter sen inte har gått så bra i Champions är en annan femma. De har inte alltid värvat rätt, men de har resurserna som krävs för att vinna turneringen. Status och prestige har just mycket med makt att göra, och där ligger inte Inter efter någon klubb i Europa.

Om man nu ändå ser det från ett karriärperspektiv så är jag lika tagen av vilken fantastisk karriär Zlatan haft. Om någon hade beskrivit att han skulle spela i Ajax, Juventus, Inter och Barcelona, för 8 år sen, då hade det låtit som något en liten knatte fantiserat om. Något som är för orealistiskt. Allt kan ju inte vara så perfekt. Då blir det lite löjligt. Lite Hollywood. Det måste vara något påtagligt, som gör fantasin roligare. Det måste finnas åtminstone en Roma eller Atletico de Madrid på vägen. Ett lag som är stort men inte gigantiskt. Nu är inte Ajax på 2000-talet en tungviktare, men att som första proffsklubb få Ajax, som trots allt har några av fotbollshistoriens största dynastier bakom sig, det är något helt annat än att få typ Groningen, Metz eller Blackburn.

Resten behöver kanske inte kommenteras.

* * *

Själva affären är jag lite skeptisk till. Jag misstänker att det inte finns någon vinnare i den här affären. Inte riktigt.

När jag först hörde att "Zlatan ska till Barca", tänkte jag att nu kommer han att få vara med i Harlem Globetrotters ett tag.

Det var innan jag visste att affären förutsatte att Eto'o skulle gå andra vägen till Milano.

Inters perspektiv:

Jag tyckte att de hade börjat värva lite smart igen. Lucio verkade duglig för att bredda Inters försvar som tack vare gipskatter som Chivu och Samuel är väldigt bra på pappret, men instabil i realiteten. Och Hleb är ingen spelare som på egen hand lyfter ett lag som Inter, men han är ändå en kreativ typ som de annars har väldigt få av, och ekonomiskt gångbar. Mycket bättre än att punga ut miljonerna till en föredetting som Morratti alltid har älskat.

Men när de förlorar Zlatan så har de genast gjort av sig med en kreativ kraft. En som burit hela laget på sina axlar det sista året. Nu har de Eto'o, Balotelli och Milito som anfallare, och dessa spelare har inte kreativitet som signum. Eto'o och Milito är i boxen för att panga in bollen i nät och Balotelli är visserligen snabb, vilket gör att han kan jobba på större ytor, men någon stor kreatör är han inte.

Så är det då tänkt att de ska ha Hleb nästan som trequartista som ska mata strikers längst fram? Tror inte det funkar. Inter får handla mer eller glömma CL.

Barcelona och Zlatans perspektiv:

Eto'o har varit ovärderlig för Barca. Han är deras enda vassa striker. Henry är ganska värdelös på att sätta till sina målchanser. Messi är världens bästa fotbollsspelare, men ingen riktig striker. Gudjohnsen (ska han vara kvar?)... Behöver inte ens kommen-teras. Bojan är fortfarande en klen liten pojke.

Zlatan är en bättre fotbollsspelare än Eto'o, men en sämre avslutare. Nu talar vi inte om himmel och helvete. Zlatan, Henry och Messi kan såklart alla göra mål. Många mål. Men de kan hamna i svåra lägen där de bara behöver en killer i straffområdet, och det har de inte nu, om affären blir av.

Jag tror att Zlatan kommer att få något som han inte upplevt förut; en plats i Champions Leagues semifinal. Mer än så är allt annat än en garanti, utan Eto'o.

Läs även andra bloggares åsikter om zlatan, inter, barcelona, ajax, eto'o, champions

Calcio Moderno

Välkommen till den nya fotbollen.

Men ska vi inte prata om "arenafrågan" istället? Det är ju så mycket viktigare att det blir TV-spelsstämning överallt.

Ingen Barcadeal, men en bra tröjdeal för Zlatan

Zlatan har bytt tröjnummer. Adriano är nu borta från klubbe, så hans tröja nr 10 är ledig och är preliminärt reserverad för Ibra.

Kanon.

Inte bara att jag alltid sett 8 som kanske det mest osexiga nummer man kan ha från de första elva, det har varit särskilt irriterande att se det på en anfallare. 7, 10 och 11 funkar på två positioner, men en 8 kan jag inte se som annat än mittfältare. Det har stört mig en aning att Zlatan har den.

Det kan tilläggas att min känsla om 8 överensstämmer med de positionsbestämda siffrorna, vars ursprung jag inte vet något om. Möjligen har det en gång i tiden varit mer eller mindre en regel om att särskild position ska ha särskild siffra?

Såhär funkar det i alla fall:

1. Målvakt

2. Ytterback
5. Mittback
6. Mittback
3. Ytterback

7. Ytter
4. Central mittfältare
8. Central mittfältare
11. Ytter

9. Anfallare
10. Anfallare

Läs även andra bloggares åsikter om zlatan, ibrahimovic, tröjnummer, inter, adriano, siffror, fotboll

Tempot

Om nån undrar varför det har börjat bli glest med inlägg på bloggen, beror det dels på viss tidsbrist, men också för att jag inte bara har lite svårt för att engagera mig i transfermarknaden, utan anser även att det är osunt för vanliga människor att tokbevaka spelaraffärer under tre månader. Det kapitalistiska samhällets ständiga rullning, sökandet efter att ersätta den ena förbrukningen med den andra, måste då och då ta en paus för att vi ska undkomma en totalt dystopisk tillvaro där vi aldrig distanserar oss från produktionen av fotboll eller fotbollsrela-terade diskussioner.

Jag vill därför varna om att saker och ting kommer att vara lite tröga här den närmaste månaden. Jag tänker inte sätta ner foten om det. Man vet aldrig. Jag kanske kommer att känna för att babbla ihjäl mig om diverse saker senare, men just nu är det en slappare bloggstil som gäller.

Svek?

Bland dagens slutresultat från den första kvalomgången av Europa League står följande att läsa:

Randers FC - Linfield 4-0.

Bytt ut D:et till ett G i det första ordet och den som vet lite om hur det ligger till med de "heta känslorna" kring Old Firm ser framför sig ett verkligt broderligt möte. Präglat av sekteristiskt rasismvåld.

Läs även andra bloggares åsikter om orange, randers, rangers, linfield, protestantism, celtic

Tårta på tårta?

Okej, Florentino Perezs second coming börjar bli lite löjligt. Karim Benzema ska ha anslutit till stjärnbygget.

Men jag kan inte förneka att en del av mig lockas av Real på grund av det som händer där just nu. Perez håller på och bygger ett lag som inte skiljer sig så mycket från de "drömlag" som plockas ut av fotbollssupportrar och andra tyckare under rubriken "världens bästa, just nu". Och den här gången är det snäppet vassare än den första eran av galacticos. Benzema hade till exempel inte betraktats som en galactico, eftersom han fortfarande är en spelare i utveckling. Inget affärsnamn över hela jordklotet. Dessutom är varken han, Ronaldo eller Kaká några halvt avdaknade spelare som definitivt passerat de goda åren (Ronaldo) eller en "hygglig" spelare som mest ska sälja tröjor (Beckham).

Och till skillnad från vissa andra leksaksklubbar i England har Real en mäktig historia att backa upp det nya glanset med.

Men visst är det också lite osmakligt.

Vi får se om de blir först med att motbevisa devisen om att man inte kan vraka in titlar utan ett försvar som matchar överflödet av offensiv briljans.

Läs även andra bloggares åsikter om perez, real, benzema, ronaldo, kaka, lyx, överflöd, galacticos