söndag 24 april 2011

Påskägg

Diverse observationer, reflektioner och åsikter kring europeisk toppfotboll (och Allsvenskan) den senaste tiden:

* El Clasico x4: Mourinho kör babysteps. Först 0-5 och total förnedring i höstas. Miniförnedring och 1-1 i returen. Och till sist utspelade till stora delar men vinner ändå på matchens enda mål i förlängning; 1-0 och seger. Jag kan inte påstå att jag är tokimponerad eftersom jag liksom de flesta andra fortfarande ser Real Madrid som ett sämre lag än Barcelona. Det är lätt att glömma vad som har sagts förr och se det som en självklarhet nu, men så var det inte innan det första stormötet. Real Madrid hade då två år i rad gjort en minst sagt maffig sommarmercato och hade världens bästa tränare. Att det nu i efterhand har visat sig vara så att Barcelona på nästan alla plan är ett klart bättre lag än Real Madrid gör att Mourinhos senaste uppdrag inte har varit en fullkomlig succé. Men oj vilket psykologiskt övertag han nu har skaffat sig inför CL-semin.

* Svängigt i toppen av Bundesliga på sistonde. Just när Bayern verkade få ordning på allt kom en smäll nu under påsken som innebär att FC Hollywood riskerar att inte ens få kvala in till Champions League. Det vore inte första gången - man missade CL även säsongen 2007-08 - men ja... Ett lag med Robben, Ribbery, Schweinsteiger och diverse andra pålitliga tyska landslagsmän kan komma att missa Champions just när Bundesligas trend pekar spikrakt uppåt. Än mer märkligt är att Borussia Mönchelgladbach återgav Bayer Leverkusen titelchansen genom att besegra självaste Dortmund igår. Tänk om den eviga tvåan Leverkusen skulle sno titeln på det här sättet. Vore minst sagt ironiskt. Jag minns hur det såg ut i början av 2000-talet. Nu är Ballack tillbaka och han är som individ den ultimata tvåan. Å andra sidan fick han väl vinna Premiership förra säsongen, även om han inte spelade någon huvudroll. Alltid nåt efter att ha slutat tvåa i VM, EM, Champions (twice) och Bundesliga.

* Brescias kamp mot Milan var härligt att se. Klassiskt Serie A. Det är nämligen vidrigt att se ligans förfall såhär tidigt, där varje omgång innehåller flera matcher med uppgörelser och bjudningar hit och dit. Bologna till exempel har "horat" ut sig totalt i en månad nu, och i övrigt är det i princip bara Genoa som fortfarande spelar för att vinna (förutom när de själva ger bort tre poäng till Juve). Jag har alltid haft lite överseende med den här aspekten av den italienska fotbollen, men jag förväntar mig fan inte att det ska komma i massor redan i den 32:a omgången typ. Sista och näst sista är acceptabelt. Det har en minimal påverkan på helhetsintrycket. Men den här gången är det bara för dåligt.

* Tre segrar av fyra möjliga för Peking i inledningen av Allsvenskan. Spelschemat har varit överkomligt, så det kommer att visa sig i längden att det är väl smickrande siffror. Men vad jag minns av säsongen 2008 när man var uppe och vände igen, så var 9 poäng ungefär det som togs in på halva säsongen, så redan nu ser det ljust ut. Skulle man ramla ner till Superettan vore det en katastrof. Det skulle cementera IFK:s plats som en föredetting i svensk fotboll. För det är nu snart 10 år sen man åkte ur "första gången". Det krävs mer än enstaka säsonger inhopp i Allsvenskan för att man inte ska betrakta hela den här perioden som en "superettanperiod".

* Att Zlatan får tre matchers avstängning för att ha svurit åt domaren är en praktskandal som har glömts bort totalt, då fokus istället legat på huruvida han svor direkt åt linjedomaren eller inte.

* King Kenny Dalglish har förvandlat Liverpool till en maskin igen. Jag hatar att använda det överanvända ordet igen, men... "stort!".

* Tänk att Chelsea faktiskt har en chans att vinna ligan nu. 6 poäng upp till United med fyra matcher kvar. Större under har skett och man kan inte annat än garva åt absurditeten i det hela. Tänk tillbaka på början av det nya året och hur det såg ut då.

Inga kommentarer: