"Tipsextra"

Än en gång ställs världens mest onödiga fråga - "varför älskar vi svenskar engelsk fotboll/Premier League?" - den här gången i Aftonbladets webb-tv-program Sportmagasinet, och trots att det finns en Kalle Karlsson bredvid ärkemuppen i mitten och muppen till höger, får man högra samma klischéer men framförallt samma "förmåga" att undgå några av de mest uppenbara förklaringarna.

Väldigt verklighetsfrånvänt blir det också när man frågar svenska landslagsspelare - majoriteten födda i mitten av 80-talet eller senare - vad det beror på och de kommer med en massa snack om Tipsextra.

Newsflash, medelsvenssons: Tipsextra har inte existerat sedan 1994.

Jag var den sista generationen som fick uppleva Tipsextra. Jag var 11 år gammal när den upphörde att existera.

Pontus Wernbloom som är flera år yngre än mig talar om Tipsextra. Kanske var det dåligt klippt, jag vet inte.

Tipsextra, långbollar, leriga planer och en passionerad supporterkultur har välidgt lite med Premier League att göra.

Men den förnekelsene kan jag någonstans acceptera. Har man svårt att svälja verkligheten när något som man har haft har försvunnit, kan jag titta bort.

Men att det sitter folk i en svensk studio, och vägrar bara medge att man inte har kunskap eller vetskap, och istället väljer att bara ljuga, det borde vara oacceptabelt, och Kalle Karlsson som faktiskt kan borde skämmas för att han inte ens antyder en invändning.

Jag talar om att någon kan sitta och säga att en anledning till PL:s popularitet i Sverige är att det är ett jävla drag på arenorna, men att man ibland slår på italiensk fotboll och det är helt tyst.

Uh-huh.

Det är ett jävla drag på arenor med en massa turister som behandlar spektaklet som en nöjespark där man tar bilder på "kändisar" i VÄRLDENS BÄSTA LIGA. Där man får tillsägelse av vakter att inte ställa sig upp på vissa arenor.

Där det inte är något drag är en kurva full av engagerade italienska ultras. Då är det helt tyst. För Nina Lönngren har sett en fotbollsmatch som ingen annan har sett, som bara existerar i hennes påhittade värld, inte mer än ett alibisvar för någon som säger något bara för att ha något att säga. Det är en journalist, det.

På något sätt konstateras ändå alltid efter en Europacupmatch att ett engelskt lag har blivit totalt utsjunget av bortasektionen med italienska fans. Till och med när det är ljumna Udinese det handlar om.

Traditionen är en faktor, men vill ni har det riktiga svaret på varför Premier League är överlägset mest populärt i Sverige jämfört med andra ligor?

Take a wild fucking guess. Eller två.

1. Det engelska språket. Vi i Sverige har i decennier matats med engelskspråkigt populärkultur på grund av språkets hegemoniska ställning som ett internationellt språk, och fotbollen är inget undantag. Gemene man är för lat eller för ointresserad för att närma sig en liga där fördjupning kräver en viss nyfikenhet för en annorlunda kultur och eller språk än den som man är van vid.

2. Av samma anledning som urkorkade Hollywoodfilmer säljer bättre än seriösa filmer som utgår från tänkande människor som åskådare. Premier League är en själlös Chips och Cola-liga precis som nämnda Hollywoodfilmer. Det kommer alltid att sälja. Det har ingenting med Tipsextra att göra. Och snälla, börja inte hänvisa till West Brom, Norwich etc. Om PL:s essens bestod av dessa lag som har halva foten kvar i 80-talet så skulle inte ens det engelska språket kunna rädda PL från att tappa alla svenssons till Real Madrid/Barcelona på Canal Plus (eller förlåt, C More).

Tack för den här gången.