fredag 20 november 2009

Några ord om utgången av playoffmatcherna

Jag torskade en hel del pengar på Rysslands fiasko mot Slovenien, men det känns i efterhand ändå bra. Inte för att jag gillar Slovenien eller att de har bra spelare. De tilltalar mig inte ett dugg. De har inte ens en sån där skrällcred eller vad man ska kalla det. Det är inte som att helt nytt lag har kommit till VM. Det är Slovenien som tråkade ut alla under EM 2000 och VM 2002 med sitt intetsägande spel och brist på attraktiva spelare.

Ändå är ju deras plats i VM något oförutsägbart. Att ens säga det är förutsägbart. Men något i mig känner att det är så uppfriskande att Ryssland inte är med i VM. Ett starkt lag som jag inte känner något för.

Och jag kan försäkra att det inte är min skadeglädje över att Hiddinkbubblan till slut har spruckit. Att kalla honom för en mirakelman som så ofta här i Sverige, är nu fullständigt omöjligt. Att inte kunna besegra Slovenien över två matcher är fiasko. Det kan inte ens vår generaliserande media förneka nu, som de kunde med hans tidigare misslyckanden, där hans oförmåga att avgöra matchen med numerärt överläge mot Italien i senaste VM skylldes på Fabio Grossos filmning, och där samma misslyckande att hålla emot Barca fullt ut i senaste Champions skylldes bisarrt nog på en norsk domare.

Sloveniens skräll kan heller inte skyllas på en enkel lottning eller liknande. De tog sig förbi Tjeckien och Polen i gruppspelet, och ställdes sedan emot ett av de senaste två årens formstarkaste lag i Europa. De har utan tvekan förtjänat sin plats, och det bidrar till att jag är mycket mer positiv till deras medverkan i en storturnering än det jag kände i början av decenniet.

Liknande känslor inför flera andra kvalmöten.

Att Grekland gick vidare till exempel. Hur roliga var de i senaste EM till exempel? Men å andra sidan, hur roliga var Ukraina i senaste VM? Nu blir det Grekland i VM för första gången på 16 år, och uppsättningen av lag i VM blir något annorlunda mot fyra år sen. Även här bidrar Greklands själva prestation till den ganska positiva känslan. Alla räknade ut laget efter första mötet. De här divorna från Athen skulle inte klara av att åka upp till Kiev och komma hem med ett resultat.

Och sedan Algeriets överraskning mot Egypten. Nu hade Egyptens medverkan i VM absolut varit kul, men Egypten har gjort rätt mycket väsen av sig på sistonde, efter de senaste två Cup of Nations, och sen platsen i Confederations Cup. Algeriet känns därför som mer fräscht trots att de minskar Afrikas chanser att nå en framgång i VM. Även de var uträknade efter att ha tappat en VM-plats på övertid i Kairo. Att studsa tillbaka i den avgörande matchen är väldigt stort. Heder.

Sen kan man ändå undra vad Egyptens problem är. Som en av kontintentens stormakter har man nu missat att kvala in till VM för sjätte gången i rad. Mycket märkligt. Detta gör att det kommer dröja väldigt länge innan Egypten kan göra ett avtryck i VM-historien som en stor eller halvstor fotbollsnation. Vi hade kunnat vara där redan nu om de inte gett bort chansen så ofta.

Jag missade det mesta av playoffet. Onsdag och torsdag var jag borta på en konferens och det enda jag hann se var slutet på Frankrike-Irland.

Det är synd om Irland, men jag hade inte kunnat ta ännu ett sånt där hopplöst Frankrikefiasko. Kvalet under hösten 1993 var så sjukt onödigt att jag saknar ord för det. Under de sista tre matcherna gav Frankrike sammanlagt bort sju poäng på ungefär lika många minuter. Dahlins kvittering på Therns klassiska assist i ca 89:e på Råsunda. En makalös vändning av Israel i slutminuterna på Parc de Princes (som gjorde att Sverige blev klart för VM), och sen det värsta av allt. Det hemska. När David Ginola slarvar bort bollen medan laget håller på att rulla ut Bulgarien från VM på övertid. Bulgarerna kontrar och Kostadinov slår in segermålet. Frankrike borta från VM för andra gången i rad.

Därefter har det förvisso inte blivit några kvalfiaskon men ibland har det varit nära, och VM 2002 går att jämföra.

Därför är jag snarare glad och bryr mig inte om Henrys hands.

Jag säger bara som jag alltid gör; den som använder handen för att fuska är listig. Den som filmar är feg. Inte så mycket logik här, men det är så jag känner och tycker att har lite fog för det i det att en filmare förolämpar sin motståndare genom att anklaga denne för vårdslöst spel.

Att Frankrike har stora problem bryr jag mig inte om så mycket. Frankrike är i VM och jag hoppas att den avskydde galningen Domenech kan föra Frankrike till oförtjänta framgångar på samma sätt som det utslagna Argentina gjorde i VM 90. Och om det skiter sig så, vem bryr sig. VM är VM. Jag tycker ändå inte att Frankrikes nuvarande upplaga är så starkt som vissa påstår. Det är inte 1998-2000-klass på uravlet av spelare oavsett hur Domenech resonerar kring sina uttagningar.

Sen har jag egentligen en del relevanta synpunkter på tonläget efter Henrys tilltag, men jag orkar inte gå in på det just nu.

Under tiden har UEFA tydligen redovisat fördelningen av seedningsgrupperna inför EM 2012. Det får vi ta upp nästa gång.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

6 kommentarer:

Anonym sa...

Härlig blogg. Alltid intressant läsning.

Keep up the good work! ;)

Hossein Nayebagha sa...

Man tackar, man tackar.

Ola sa...

I sak är vi helt överens, med den viktiga skillnaden att jag inte har något emot att Henry hängs ut i efterhand. Hans fusk fick allvarliga konsekvenser och det är rimligt att han stängs av över VM, men den store losern är och förblir Martin Hansson, denne ovärdige och självupptagne buffel.

Hossein Nayebagha sa...

Vet inte om jag hakar upp mig på ord, men att händelsen nu fick stora konsekvenser kan ju inte styra bedömningen. Det måste vara en principfråga. Det är ju som att Maradona skulle stängas av från resten av VM 90 för att han stoppade den där sovjetiska hörnan med armen. Det fick enorma konsekvenser för Sovjet.

Ola sa...

Helt klart en vettig poäng, den där parallellen till Maradona. Naturligtvis var det ett skrupelfritt, utstuderat och smaklöst regelbrott. Den verkligt skyldigt är oavsett vilket alltid domaren. Det är hans pipa det dansas efter. Kan man, som Fredriksson, inte se att Maradona tar med armen i det läget (och visa ut samt peka på straffpunkten) ska man aldrig mer få döma en VM-match, vilket heller aldrig skedde. Alltså ska Hansson bestraffas på samma sätt. (Att sedan Hansson aldrig borde ha blivit påtänkt som internationell domare är en annan femma.) Jag tycker också att fusket är en del av spelet, men jag ser gärna att fuskarna bestraffas i efterhand om de inte får sitt straff på planen. Det är aldrig OK att fuska sig till fördelar, särskilt inte om man alltid vill visa upp sitt ansikte i fair play-sammanhang och framstå som en fin och reko kille. Det är det som gör Henry till en större skurk än Maradona. Att han gick ut och lipade i press och påstod att han övervägde att lägga skorna på hyllan dagarna efter är oerhört patetiskt och ovärdigt. Nästan lika smaklöst som att Hansson gjorde precis samma sak. Det är inte dem det är synd om, utan Irland.

Hossein Nayebagha sa...

Jag är med på att Henry skulle kunna få en varning eller möjligen rött kort i efterhand, som en extra åtgärd mot en domarmiss, men då måste det vara en regel och inte en specialgrej som tas upp för att irländarna är ledsna. Och då blir det åter videodebatt av det hela.

Hansson har jag inga särskilda synpunkter på. Det är inte orimligt att ta bort honom för evigt från stormatcher. Jag har fortfarande inte förstått hur det var med kommunikationen i domarteamet där. Det finns annars ett argument som går ut på att dessa hårda bestraffningar kan göra domarna mer fega, rädsla för att ta beslut som är viktiga men jobbiga att ta. Men å andra sidan så var det just en sån sak som hände Hansson här. Han anade säkert att nåt var konstigt, men vågade inte underkänna ett förlängningsmål på Stade de France.