Jag kände mig verkligen som en dåre för att jag överhuvudtaget orkade intressera mig för El Clásico (och för att jag på ett seriöst sätt använder det namnet), men Barcelona gjorde något som gav matchen betydelse i efterhand.
Förutsättningarna:
* Bubblan FC Barcelona - världens mest attraktiva och älskvärda lag under Pep Guardiola - sprack efter sortin mot Inter i förra säsongens Champions-semi. Barca hade sen utskåpningen av Arsenal i CL-kvarten i april 2010 inte längre varit samma magiska lag. Mer som ett topplag bland andra. Oförmåga att försvara sin finalplats, och en halvdan inledning i både liga och Champions hösten 2010.
* Real Madrid, ett skämt i Europa sedan 2004, hade skaffat världens bästa tränare som omgående förvandlat Real till ett lag som motsvarade de rimliga förväntningar som spelartruppen för med sig.
Summa summarum: tronskiftet hade mer eller mindre ägt rum, och det enda som hindrade Real från att vara klara favoriter var att matchen skulle spelas på Camp Nou.
Mitt utgångstips under helgen var X2, men under själva matchdagen ändrade jag mig till 1X. Jag tänkte att Barca kanske får övertaget för att 1. Alla förväntar sig att Real får det och 2. Reals nya stabilitet till trots, det är första gången man möter ett lag med en offensiv av det här slaget.
Att det sen blir en utklassning som överträffar det som Real utsatts för under Barcas allra största höjder, kan förstås ingen förklara som logiskt. Vissa pekar på att det inte går att spela ihop ett halvt nytt lag under en sommar, och att det bevisades först nu.
Det är väl som vanligt lite av allt möjligt som förklarar det som har hänt:
Barcelona har en grym offensiv och Real har en begränsad defensiv.
En av Barcelonas mest uppenbara svagheter är att det är ett lag utan karaktär, men visst undantag kanske för Carles Puyol. I en sån här match kompenseras detta av att man inte kan bli mer taggade än vad man är, mot klubben som indirekt hör till Barcas självbild som De goda.
Real Madrid saknade Gonzalo Higuain. Killen är grym. Han gör... En massa mål typ.
...
Det sista var förstås ett skämt, men jag ska inte gå in på motiveringar till varför Higuain är en dussinlirare.
Det här förutsägbara mötet kunde i alla fall bara få ett oförutsägbart resultat, och det var att Barca skulle ta en storseger. Hade Real vunnit med 5-0 så hade det visserligen varit en förnedring, men chocken hade uteblivit. Man hade sett det som en slags logik; att med all världens pengar och José Mourinho så kan man uppnå vad som helst. Laget som redan inför matchen omtalades som världens bästa, hade mycket riktigt bekräftat sin nu överlägsna position genom att slå världens föredetta bästa lag.
Nu fick vi alla en örfil för att vi lättvindigt gått på att Mourinho hade gjort det omöjliga; skapat ett stabilt Real Madrid.
Barca visade det som vi redan visste egentligen; att Sergio Ramos är en medioker försvarare - en sprallig primadonna - och att Marcelo inte hör hemma i ett lag som leds av världens bästa tränare. Pepe? Mjä... Özil, Khedira och Di Maria kan man sen inte säga så mycket om efter att de nyss tagit steget in i rampljuset (inget ont om Benfica och Werder Bremen), men att dessa herrar varken har rutin eller pondus nog för att kunna kontrollera Barcelona i det här derbyt, det är inte så mycket att orda om.
Så blev det som det blev. Mourinho blev förnedrad för första gången någonsin sedan han gjorde sig ett namn i Europa med Porto. Vi minns att hans Chelsea blev utspelat av Frank Rijkaards Barcelona vintern 2006, att hans Inter inte hade så mycket att sätta emot Man United vintern 2009, och så vidare. Men dessa var nederlag. Inte en pinsam förlust där 0-5 nästan är i underkant. Självklart förbli han den bäste tills vidare, men oj, vad detta sved, och oj, vad Guardiola lär ha gottat sig åt detta. Det här var en revansch som han kan leva på i resten av sin karriär.
Nu kan man ju fråga sig vilket lag det är som är bäst i Europa den här säsongen. När nu även Real Madrid har fått sig en känga finns det väl egentligen inte ett enda storlag som är på topp?
* * *
Sen märker jag att balansen nu tippat över åt andra hållet. Barcabubblan är på väg att blåsas upp igen. En vanlig tes efter matchen är att vi har låtit oss luras att tro att FCB under en period inte har varit världens överlägset bästa lag. Det där halvåret som följde mötet med Inter var mest en illusion. Det var ju bara en tillfällighet att Inter slog ut Barca.
Tänk om, säger jag då.
Det var ingen tillfällighet att Inter slog ut Barcelona. Man hade 70 minuter på sig att med en man mer göra det där jobbet som man verkade övertygad om att kunna utföra innan returmötet. Fotboll är ett lagspel och bara för att man har Xavi, Iniesta och Messi, så är man inte nödvändigtvis ett bättre lag. Inter var bättre balanserat tack vare en bättre målvakt, bättre mittbackspar, bättre högerback, bättre defensiv mittfält och en strikertyp (Milito) som Barca saknade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar