torsdag 24 februari 2011

Ridå

I fuckin' knew it.

Sen kanske jag hade väntat mig att det där målet skulle komma i ett tidigare skede, men det gör väl hela grejen än mer typiskt. När Milan har tryckt ner Spurs kommer målet på en kontring. När Inter successivt har börjat pressa tyskarna och jagar ett mål för att åka till München med ett bättre utgångsläge, då kommer käftsmällen. Känslan har helt enkelt varit att det är något utöver det fotbollsmässiga. En förbannelse. Att vi skulle få kanske max ett italienskt lag vidare till semin hade varit logiskt. Men sättet som allt utspelar sig känns som just något som är "skrivet" (nej, jag är inte troende).

Sen undrar jag hur i HELVETE domaren kan lägga på ynka två tilläggsminuter med alla skadeavbrott som vi hade i matchen. Tre brukar vara standard och fem brukar vara att vänta efter en matchbild som den vi såg ikväll. Men två?

Inga kommentarer: