Har redan sagt det mest seriösa som finns att säga om Alessandro Matri och hans övergång till Juventus, framförallt i den här texten som jag lade ut på Svenskafans igår.
Det som jag inte skrev, för att inte komma bort från de viktiga poängerna, är att det finns något i mig som i smyg älskar detta. En blandning av vemod, nostalgi och fascination för hela dramaturgin kring det att Massimo Cellino släpper sitt anfallsess mitt under säsongen när fortsatt spel i Serie A till nästa säsong är - trots allt - långt ifrån säkrat.
Djärvheten och dumdristigheten (?) från Cellinos sida uppskattas. För att det är lite rock & roll, utmaning av ödet, chicken race mot en ravin etc.
Jag hoppas verkligen inte att jag kommer att behöva ångra dessa känslor i ett senare skede.
Först ut i detta Matrilösa äventyr är Sampdoria borta på Luigi Ferraris ikväll. Sampdoria, vars implodering under vintern är jawdropping som våra angloamerikanska vänner säger. Garrone släpper Cassano och när de andra börjar gama efter Pazzini så får även han dra. Om Cagliaris val att släppa Matri var tveksamt så vet jag inte vad jag ska säga om det som händer med Samp.
Men jag antar att om laget hamnar i en riktig bottenstrid så har man köpt rätt man för det jobbet - Maccarone får betraktas som en specialist när det gäller salvezzamålskyttar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar