lördag 21 september 2019

Del 9: Svenskt England, halvfullt glas


4. England
Good old England. Tillbaka i rampljuset 28 år efter att Bobby Robson var så nära att ta dem till VM-final i Rom.

Eller?

I don't know.

Jag vill hävda att England från ett svenskt perspektiv nog var turneringens mest överskattade lag. Att många talade om Harry Kanes förträfflighet för att han gjort en radda mål mot the might of Panama... Och ytterligare nån mot Tunisien... Varav flera på straff... Gör en inte till en stor spelare.

Det är lika tröttsamt varje gång. Svenskar gillar England och tittar på PL. Och då får vi höra inför varje stort mästerskap att "den här gången" har England minsann ett bra lag. Även när det motsatta är sanningen. I den här svennevärlden existerar bara England. Att fransmän, kroater, tyskar, spanjorer, portugiser m m levererar i andra ligor existerar inte. Det är som att vi enbart skulle följa Allsvenskan och enbart utifrån det anta att ett allsvenskt präglat landslag skulle sopa mattan med Makedonien eller Österrike. Jonathan Ring... Shit vad han är het i DIF nu. Watch out, världen.

Englands största bedrift i turneringen var att spela oavgjort mot Colombia utan James Rodriguez och besegra ett överpresterande Sverige.

Det speglar att man är bra men en i mängden av landslag som via tur med lottning eller en bra dag på jobbet kan nå semifinal. Englands landslag idag och framförallt 2018 lever i skuggan av det landslag som Sven-Göran Eriksson ledde. I det landslaget fanns en del stora spelare. Generationerna efter har inte kunnat fylla ut det tomrum som lämnats av spelare som Campbell, Ferdinand, Gerrard, Owen, Rooney och så vidare.

3 vinster
1 oavgjord
3 förluster

12 gjorda mål
8 insläppta mål


3. Belgien
Belgiens gyllene generations sista stora stund blev inte något legendariskt men tillräckligt mycket för att man inte ska summera dess prestationer som en flopp.

Det började under kvalet till VM 2014 och slutar någonstans nu. Fortfarande har många spelare mycket i sig. Så det var kanske inte sista natten med gänget. Men kapten Kompany försvinner. Och att Hazard, Lukaku och De Bruyne samtliga ska vara på topp 2022 är inte särskilt troligt. Kanske kan man ta ett EM-guld 2020 men EM är inte VM.

Fram till detta VM presterade de röda djävlarna okej. Man har klarat pressen såpass att man kunnat leverera det minsta man kan begära. Att Argentina blev för svårt i kvartsfinalen 2014 är acceptabelt. Men att ytterligare två år bakom sig åka ut mot Wales i samma stadie av EM är det inte.

Nu blev man ganska enkelt stoppade av Frankrike i semifinal. Glaset är halvtomt. Men å andra sidan besegrade man det mest prestigefyllda landslaget i världen - Brasilien - i en episk holmgång i kvartsfinalen och då är glaset halvfullt. Det var DET test som belgarna till slut klarade av. Det som gör att vi kan säga att den gyllene generationen också gjorde en liten markering. Något som gör att vi kommer att minnas dem på samma sätt som vi idag till exempel minns Frankrikes 80-talsgeneration.

6 vinster
0 oavgjorda
1 förlust

16 gjorda mål
6 insläppta mål

Inga kommentarer: