Ännu en gång de senaste veckorna har Cagliari visat en sida som man saknat fullständigt de senaste säsongerna; inte bara vinner man de rätta matcherna, man gör det också på ett sätt som fram tills nu har kännetecknat alla andra lag i fotbollsvärlden förutom just Cagliari. I alla fall i några veckor har vi sluppit se Cagliari ta en komfortabel ledning, men sedan ge bort det i form av reduceringsmål, eller utvisning. 2-0 mot Chievo var härligt, och igår kom 5-1 mot Bologna!
Jag tror inte Cagliari har gjort fem mål i en Serie A-match sedan bortasegern med 5-0 över Torino för 15 år sen (herregud vad tiden går snabbt...). Med nio matcher kvar av höstsäsongen har Cagliari redan nu tangerat förra säsongens miserabla höst med tio poäng på 19 matcher. Och ändå inleddes säsongen med fem raka förluster den här gången.
På inget sätt är vi nu på säker mark. Det väntar några tuffa matcher nu och avståndet till nedflyttningsstecket är inte mer än fyra poäng. Men det kunde ha varit värre. Och om vi ändå åker ur blir det inte lika frustrerande om det sker genom att vi inte lyckas ta poäng eller vinna mot lag som på pappret är klart bättre, men förlorar poäng gång på gång mot våra bottenkonkurrenter, som vi har haft lätt för att göra tidigare.
Notervärt i övrigt under den här omgången:
* Roma är ett lag i kris. Det står bortom all tvivel nu. När Del Piero väl gjorde 1-0 till Juventus, tror jag inte man skapade en enda ordentlig målchans. Under loppet av tre-fyra minuter sammanfattades bedrövelsen på ett väldigt komiskt sätt. Det börjar med att Menez har bollen på sin vänsterkant. Plötsligt stannar han upp och gnäller på att ingen löper för att ta emot en passning. Kort därefter får Juventus en hörna och man ser svetten på Mexes ansikte, förvirringen i hans ansikte, trots viljan att ändå försöka. När samma hörna sedan inte leder till något får Roma chansen att kontra. Men uppspelet tar på en mittfältares arsle och vips får Juventus ett nytt anfall.
* Milan är i serieledning för första gången på väldigt länge. Det måste vara minst tre år sen.
* Daniele Arrigoni får sparken från Bologna. Mycket väntat, men ändock säsongens första tränaravskedning.
Jag tror inte Cagliari har gjort fem mål i en Serie A-match sedan bortasegern med 5-0 över Torino för 15 år sen (herregud vad tiden går snabbt...). Med nio matcher kvar av höstsäsongen har Cagliari redan nu tangerat förra säsongens miserabla höst med tio poäng på 19 matcher. Och ändå inleddes säsongen med fem raka förluster den här gången.
På inget sätt är vi nu på säker mark. Det väntar några tuffa matcher nu och avståndet till nedflyttningsstecket är inte mer än fyra poäng. Men det kunde ha varit värre. Och om vi ändå åker ur blir det inte lika frustrerande om det sker genom att vi inte lyckas ta poäng eller vinna mot lag som på pappret är klart bättre, men förlorar poäng gång på gång mot våra bottenkonkurrenter, som vi har haft lätt för att göra tidigare.
Notervärt i övrigt under den här omgången:
* Roma är ett lag i kris. Det står bortom all tvivel nu. När Del Piero väl gjorde 1-0 till Juventus, tror jag inte man skapade en enda ordentlig målchans. Under loppet av tre-fyra minuter sammanfattades bedrövelsen på ett väldigt komiskt sätt. Det börjar med att Menez har bollen på sin vänsterkant. Plötsligt stannar han upp och gnäller på att ingen löper för att ta emot en passning. Kort därefter får Juventus en hörna och man ser svetten på Mexes ansikte, förvirringen i hans ansikte, trots viljan att ändå försöka. När samma hörna sedan inte leder till något får Roma chansen att kontra. Men uppspelet tar på en mittfältares arsle och vips får Juventus ett nytt anfall.
* Milan är i serieledning för första gången på väldigt länge. Det måste vara minst tre år sen.
* Daniele Arrigoni får sparken från Bologna. Mycket väntat, men ändock säsongens första tränaravskedning.
Läs även andra bloggares åsikter om Serie A, Cagliari, Bologna, Arrigoni, Milan, Roma, Menez, kris
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar