Saknar ord för 4-1 borta mot Lazio. Att de missar två straffar är sånt som bara kan hända i en match mellan dessa två lag. När stormen väl hade kommit av sig efter den inledande kvarten av andra halvlek hade Cagliari ett par lägen som bara borde ha blivit mål. 1-5 hade varit nåt...
Men det är inte att jag är chockad. Det är inte bara den matchen. Det handlar om att 4-1 kommer efter en rad av "bra resultat" om man säger så. Det bekräftar att vi är sjukt bra. Även på pappret.
På nåt sätt kände jag också på mig att Genoa skulle tappa poäng mot Catania. Utan någon särskild anledning. Bara för att Genoa har gått så bra och Catania så dåligt på bortaplan. Och för att trekejsarslaget till slut skulle cementeras. Så onödigt, men ändå så typiskt.
Ändå tycker jag inte att vi ska gråta och konstatera att allt till slut blev som det brukar bli. Visst, det blev det, men kolla datumet. Det dröjde till den 26 januari innan Juventus, Milan och Inter ryckte ifrån som en trio. Det skiljer trots allt bara fyra poäng mellan Milan och Genoa, och en sådan skillnad brukar annars märkas redan efter typ tio omgångar, om inte tidigare. Så vem vet, nästa säsong kanske några av de här "uppstickarlägen" kan hålla ut ännu längre.
För övrigt har Genoa fortfarande en ganska god chans att ta sig till Champions League, även om Roma snart får gälla som favoriter att ta den platasen. Det skulle vara fantastiskt nog, ett exempel på toppen har gått att skaka om en aning.
Notervärt i övrigt:
Reggina är kanske till slut på väg ut trots allt? Overkligt.
Nu blev jag plötsligt arg över något som har med rasismen på den här kontinenten att göra, att jag tappade lusten att skriva om italiensk fotboll. Så det får bli ett stopp här. Mer fotboll när jag har förträngt detta.
Men det är inte att jag är chockad. Det är inte bara den matchen. Det handlar om att 4-1 kommer efter en rad av "bra resultat" om man säger så. Det bekräftar att vi är sjukt bra. Även på pappret.
På nåt sätt kände jag också på mig att Genoa skulle tappa poäng mot Catania. Utan någon särskild anledning. Bara för att Genoa har gått så bra och Catania så dåligt på bortaplan. Och för att trekejsarslaget till slut skulle cementeras. Så onödigt, men ändå så typiskt.
Ändå tycker jag inte att vi ska gråta och konstatera att allt till slut blev som det brukar bli. Visst, det blev det, men kolla datumet. Det dröjde till den 26 januari innan Juventus, Milan och Inter ryckte ifrån som en trio. Det skiljer trots allt bara fyra poäng mellan Milan och Genoa, och en sådan skillnad brukar annars märkas redan efter typ tio omgångar, om inte tidigare. Så vem vet, nästa säsong kanske några av de här "uppstickarlägen" kan hålla ut ännu längre.
För övrigt har Genoa fortfarande en ganska god chans att ta sig till Champions League, även om Roma snart får gälla som favoriter att ta den platasen. Det skulle vara fantastiskt nog, ett exempel på toppen har gått att skaka om en aning.
Notervärt i övrigt:
Reggina är kanske till slut på väg ut trots allt? Overkligt.
Nu blev jag plötsligt arg över något som har med rasismen på den här kontinenten att göra, att jag tappade lusten att skriva om italiensk fotboll. Så det får bli ett stopp här. Mer fotboll när jag har förträngt detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar