Usch.
Det blir bara värre och värre.
Nu är Belgien ute också. Det sista kvarvarande laget som jag unnade guldet.
Inte förvånad, men man hade ju kunnat hoppas att universums balans skulle ge mig något efter att ha skövlat den ena kompisen efter den andra.
Matchbilden blev annorlunda än lagens senaste möte för fem år sen där Belgien fortfarande relativt tidig i sin nya starka era blev uppläxade av Antonio Contes Italien.
Jag har hela tiden varit skeptisk inför Belgien. Det är inte lätt att slå sig in bland jättarna. Ibland har jag blivit motbevisad, ibland inte.
Förlusten idag var inte given. Med lite tur hade det kunna gå åt ett annat håll. Men det går knappast att kalla det för orättvist. Sett till motståndet var detta Italiens bästa match i turneringen hittills. Man är överallt. En stor mur att ta sig igenom defensivt och offensivt blåser man på från alla möjliga håll. Det finns ständigt ett alternativ.
Som Belgien inte orkar stå emot. Framåt har de röda djävlarna ibland väldigt snygga rappa kontringar lett av Kevin De Bruyne och Lukaku vars höjd inte finns hos någon i Italien. Det är nåt alldeles extra när de drar på. Som en bit in i andra halvlek när De Bruyne i fart får iväg ett skott som tvingar fram en bra räddning av Donnarumma.
Men det händer för sällan. Och det är klart att det inte kommer att bli många omställningslägen när man möter ett Italien som leder matchen. Men trots allt finns det några chanser till det men något går ständigt fel med passningarna. De är för långa eller för ambitiösa i försöket att bryta igenom väggen. Några gånger kommer man ändå fram från höger och nog borde Lukaku kvitterat till 2-2 när han istället fick felträff framför öppet mål.
Därtill är Italien cyniskt och maskar så in i helvete, lyckas blåsa bort nästan allt som återstår av det skede av matchen där Belgiens slutforcering borde komma.
Det är de inte ensamma om i dagens fotboll. Det har vi sett både i Champions och i andra matcher i den här turneringen. Om lagen är jämnstarka så är det oerhört svårt att göra så mycket åt saken. Är laget underläge klart bättre så kan man ta lite maskning. Chanserna kommer att rada upp sig ändå. Det är därför jag blev så imponerad av Portugals satsning mot Belgien.
Lag maskar för att de har panik och för att fotbollen fortfarande belönar maskning.
Det är otroligt enkelt. Man kan till och med bara sådär sitta ner inför en hörna eller så, och vinka till domaren att aj, jag har ont... Behöver vård. No problemo, min vän, vi får ta dig på orden. Du skulle ju kunna steppa ut bortom sidlinjen men hey, vi ska inte vara såna.
Domarens enda motbud gentemot arga motståndare är att försäkra dem om att han kommer att lägga på tid men...
För det första så hjälper det inte att det ständiga brottet stör rytmen i den positiva trend som jagande lag befinner sig i.
Och för det andra... Nej, domaren lägger aldrig till den tid som faktiskt slösas bort.
Det vet alla och man har lärt sig att acceptera det utifrån rationaliseringar som att nästa gång så är det det andra lagets tur att utnyttja läget på samma sätt. Och vi vill ju inte ha besatthet kring sekunder i fotboll.
Det är inte att domaren är ett as, det är att domaren är lite rädd. Siffror har betydelse. Om han lägger till exempelvis sju minuter så ser det helt enkelt jävligt remarkabelt ut med en 7:a där. Oj, vad mycket tid. Eller 10. Eller 12.
Vill vi att maskning ska leda till 10 stopptidsminuter?
Nja.
Men är det kanske värt det för att stävja fuskandet? Eller kommer lagen ändå att hålla på för att åtminstone störa rytmen?
Jag vet inte. Men det snackas alldeles för lite om det.
Man sätter igång systemet VAR och dödar halvt fotbollen för att det ska "bli rätt" på två centimeters offside men det enda man har kommit med i kampen mot maskningar är att spelare numer kan lämna plan vid vilken linje som helst i samband med byten, för att det ska bli mindre långsamma steg bort mot avbytarbänken.
* * *
Italiens seger får mig att vara tacksam över Spaniens avancemang i efterhand då jag förstås inte hade velat se Italien få Schweiz som en räkmacka innan finalen. Alltså utöver det oerhört tråkiga att två lag från samma grupp ska mötas på nytt i semifinalen. Något som inte har hänt i dessa sammanhang sedan 2008.
Dessutom ett Schweiz utan den underbare Gavranovic - känd från Gavranovic Time - som gjorde sig själv avstängd från eventuell semi på grund av en sabotagespark på bollen i samband med spansk frispark.
Det var svårt att inte ha hjärtat för Schweiz då de är underdogs och då mot ett lag som jag personligen inte brinner för. Och svårare blev det när de drabbades av en utvisning på Freuler. Inte för att den nödvändigtvis var felaktig men för att det bara är jobbigt att få det över sig när man precis kvitterat och är påväg mot landets kanske största framgång i mästerskapshistorien (beroende på hur man värderar en EM-semi mot en VM-kvart och sånt).
Om utvisningen kan man för övrigt säga att här har vi ett verkligt exempel på att spela med risk och äventyra motståndares säkerhet i samband med bollerövring.
Det verkar dock som att den vanligare åsikten är att Danielsons röda var rätt medan den här var ytterst tveksam. Alltså omvänt. Vad kan det bero på? Ooo... Jag vet inte... Kan det vara som jag sa att folk baserar sitt påstående på hur jobbigt smällen blev för anfallaren snarare än huruvida regelbrott förekom?
Hursom...
Även om jag som sagt får vara glad i efterhand så kunde jag inte låta bli att bli riktigt irriterad på schweizarna som tydligen hade dunderstraffar att lägga mot just Frankrike men skitstraffar kvar mot Spanien. Gavranovic givetvis undantagen.
* * *
Så här står jag nu mer den otacksamma verkligheten att jag måste hålla på Spanien som det minst onda av de kvarvarande lagen.
Det har hänt tidigare att jag har fått hålla en tumme för Spanien som räddningsplanka, lex VM 2010 men då har det handlat om valen inför finalen. Inte redan efter två kvartsfinalsmatcher.
Helt otroligt i ljuset av vad som hänt i Champions i vår där man blivit kvar med tre oligarklag och Real Madrid i semifinalerna.
2021 är inte fotbollens goda år. Den saken är säker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar