onsdag 17 februari 2010

Sen kväll med Favalli

Än en gång, hatten av för Man United. Man är möjligen inte ens bäst i den egna ligan just nu, men plockar ofta fram en mentalitet som får dem att framstå som ett av världens absolut starkaste lag.

Jag vet att man kan ha synpunkter på deras meriterande seger igår. Att resultatet kanske inte speglade matchbilden. Men samtidigt tycker jag att om man gjort det så ofta, så kan det inte vara en slump. Man imponerade även förra gången man var på San Siro. När man var på Emirates i semin. För att inte tala om det jobbiga läget inför returen mot Porto. Finns det något annat lag som så regelbundet levererar sådana prestationer? Det är en sak att vara favorit och en annan sak att ständigt leva upp till favoritskapet. Fråga Real Madrid.

Milan gjorde en okej match. Hyllade Nesta och Thiago Silva agerade märkligt passiva på Rooneys spik i kistan. Seedorf imponerade när han ännu en gång visade sig vara de stora matchernas man. Inzaghi hade ett bra läge att göra 3-3 men träffade inte ens målet.

Och så spelade Milan med Beppe Favalli i backlinjen. Det säger väl nästan allt. Var det verkligen det bästa Leonardo hade att ställa upp med? Cagliari har också haft skador och avstängningar men vi tar inte in Paolo Negro för det, om man säger så. En ung kompetent italiensk back som håller Serie A-nivå borde ha dugit åt Milan. Favalli är så avdankad att jag inte ens minns när han lämnade Lazio. Men när jag nu skriver det kommer jag på att han troligen gick till de rödsvarta via Inter, som så många andra ex-laziali.

Oh well. Fotboll är en rätt rolig sport. När Milan hade 1-1 tänkte jag att det i princip var kört. När det sen stod 2-3, som i så fall måste vara helt bedrövligt, reagerade jag på skeendet som att ett kvitteringsmål skulle vara innebära ett lyckligt slut för hemmalaget.

I efterhand kan jag väl bara säga att 1-1 hade varit ett okej resultat. Men det hade man bara kunnat inse efter att det först blivit 1-3.

Behöver jag ens säga att Milan nu är i praktiken ute? Mitt tips är att spela grisfotboll och hoppas på två slumpmål. Men Milan kan inte spela grisfotboll. Inte de rätta spelarna. Får United kommandot kommer de att göra något med det. Och kommer Milan försöka göra det de är bäst på (anfalla med mycket folk), åker man garanterat på ett antal kontringsmål.

Maktförskjutningen är tydlig när man tittar tillbaka i tiden. Februari 2005 kom Milan till Old Trafford och dödade halvt mötet med en 1-0-seger, signerat Hernan Crespo.

Två år senare lyckades United hålla liv i mötet med ett sent segermål hemma, för att sen bli helt överkört på San Siro.

Tre år därefter har United nästan avgjort efter 90 minuter. Det kommer att bli kattens lek med råttan.

Men en dag kommer ju Milan tillbaka. Det finns en sån sak som mortalitet om inte annat. Spelare kommer att bytas. Det är fakta. Sen kommer Italien också att börja mjölka ur cashen från världens befolkning. Till att börja med, sina egna. Serie A är i full färd med att göra som England. Man har redan brutit sig ur den italienska fotbollen som helhet och nästa år kommer ännu mer utspridda omgångar för TV-pengarnas skull. Och då kan Milan åter börja köpa sönder delar av Europa, så som man gjorde i början av 90-talet.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Inga kommentarer: