Världens bästa liga har inte längre någont representant i Champions. Spiken i kistan slogs in ikväll på drömmarnas teater i Stretford.
Jag hade inte kunnat drömma om detta. Förra säsongen gick precis alla resultat emot mig i Champions, bortsett från att Barca såg till att hålla ondskans händer ifrån pokalen. Den här säsongen är alla engelska lag utslagna efter kvarten. Snacka om antiklimax.
Nu ska jag passa på och ständigt referera till Världens bästa liga, varje gång jag har med anglofiler att göra. Får man en gåva så ska man vara rädd om den. Den här skadeglädjen har jag längtat efter.
Dock... Jag ska erkänna att det inte är världens extrema lyckokänslor som jag har just nu. Det känns omväxlande skönt att slippa United i slutskedet av turneringen. Men jag är ännu inte förmögen att hysa kärlek för Bayern. Så det som hände var väl något ganska positivt, med en konsekvens - det där med Världens bästa liga - som är grymt kul.
Men det här såg man inte komma efter den första halvtimmen. Och jag kan ju avslöja att jag höll Bayern som en klar favorit inför matchen. När Rooney bekräftades som svårt skadad dagen efter den första matchen, när det var klart att Robben skulle spela returen, när United fick stryk hemma mot Chelsea... Då kändes det alltmer uppenbart vem som hade fördelen.
Men efter första kvarten ikväll var det same old story. Och frågan jag tänkte på var: Vad fan gör United för att lyckas köra över sina moståndare i såna här stormatcher i Europa på Old Trafford. Drogar de motståndarnas vatten eller nåt?
Man kan kanske säga att de "förtjänade" att gå vidare. Hade Olic inte gjort det där skickliga målet innan pausen, då hade de med 99% sannolikhet fixat grejen i andra. Nu fick istället Bayern blodad tand, och en utvisning på köpet. Såklart är det de två avgörande momenten. Självklart hade United säkert kunnat hålla undan i ytterligare 25 minuter eller vad det var... Men tänkt istället på vad det hade blivit för matchbild utan den där utvisningen. Ständiga kontringar mot ett klantigt Bayernförsvar.
Bayern mot Lyon når inte upp till Barca-Inter, men är ändå klart roligare än Bayern mot Bordeaux, eftersom det finns lite av en historia bakom det mötet. Om inte minnet sviker så fick Bayern utstå en av Lyons många överkörningar på Stade Gerland någon gång i början av 2000-talet. När det inte var Real Madrid som var offret.
Jag håller tummarna stenhårt för Lyon. Det där offsidemålet mot Viola ska inte ge en titel på köpet. Grattis också till OL, som borde ha tagit sig förbi kvartsfinalsspärren för flera år sen.
Jag hade inte kunnat drömma om detta. Förra säsongen gick precis alla resultat emot mig i Champions, bortsett från att Barca såg till att hålla ondskans händer ifrån pokalen. Den här säsongen är alla engelska lag utslagna efter kvarten. Snacka om antiklimax.
Nu ska jag passa på och ständigt referera till Världens bästa liga, varje gång jag har med anglofiler att göra. Får man en gåva så ska man vara rädd om den. Den här skadeglädjen har jag längtat efter.
Dock... Jag ska erkänna att det inte är världens extrema lyckokänslor som jag har just nu. Det känns omväxlande skönt att slippa United i slutskedet av turneringen. Men jag är ännu inte förmögen att hysa kärlek för Bayern. Så det som hände var väl något ganska positivt, med en konsekvens - det där med Världens bästa liga - som är grymt kul.
Men det här såg man inte komma efter den första halvtimmen. Och jag kan ju avslöja att jag höll Bayern som en klar favorit inför matchen. När Rooney bekräftades som svårt skadad dagen efter den första matchen, när det var klart att Robben skulle spela returen, när United fick stryk hemma mot Chelsea... Då kändes det alltmer uppenbart vem som hade fördelen.
Men efter första kvarten ikväll var det same old story. Och frågan jag tänkte på var: Vad fan gör United för att lyckas köra över sina moståndare i såna här stormatcher i Europa på Old Trafford. Drogar de motståndarnas vatten eller nåt?
Man kan kanske säga att de "förtjänade" att gå vidare. Hade Olic inte gjort det där skickliga målet innan pausen, då hade de med 99% sannolikhet fixat grejen i andra. Nu fick istället Bayern blodad tand, och en utvisning på köpet. Såklart är det de två avgörande momenten. Självklart hade United säkert kunnat hålla undan i ytterligare 25 minuter eller vad det var... Men tänkt istället på vad det hade blivit för matchbild utan den där utvisningen. Ständiga kontringar mot ett klantigt Bayernförsvar.
Bayern mot Lyon når inte upp till Barca-Inter, men är ändå klart roligare än Bayern mot Bordeaux, eftersom det finns lite av en historia bakom det mötet. Om inte minnet sviker så fick Bayern utstå en av Lyons många överkörningar på Stade Gerland någon gång i början av 2000-talet. När det inte var Real Madrid som var offret.
Jag håller tummarna stenhårt för Lyon. Det där offsidemålet mot Viola ska inte ge en titel på köpet. Grattis också till OL, som borde ha tagit sig förbi kvartsfinalsspärren för flera år sen.
Obs! Om det är nån som undrar så menar jag inte att det säger något om PL:s styrka eller svaghet hur långt topplagen går i Champions. Men det är fritt fram att raljera nu eftersom så många faktiskt har använt The Big Fours framgångar som ett måttstock.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar