Cuper tillbaka

De Carlo fick kicken av Parma. Beslutet går knappast att ifrågasätta. Parma riskerar nedflyttning på allvar trots en trupp som skulle kunna klara en Uefaplats, även om det vore hårt att ha det som en målsättning.

Jag var lite rädd för att de skulle anlita Marco Giampaolo som ersättare. Cagliari och Parma verkar ha haft ögonen på varandra en del de senaste säsongerna. Inget skrämmer mig mer än att Giampaolos potential ska upptäckas av en annan klubb, och han kommer att nå sin riktigt stora framgång där. Jag tror fortfarande på honom. Han fick aldrig någon arbetsro. Men att forma kollektiven var han bra på. Och han är fortfarande mycket utvecklingsbar.

Men så blev det inte.

Parma tar in...

Hector Cuper!

Som jag har saknat den mannen. Han bara försvann efter tiden i Inter. Säsongen 1999/2000 spelade hans Valencia den mest imponerande fotbollen som jag någonsin har upplevt i klubbsammanhang. Åtminstone med förutsättningarna. Det fanns många riktigt bra spelare i Valencia, men inga fixstjärnor. Som de kontrade. 5-2 mot ett då mäktigt Lazio och 4-1 mot ett då lika mäktigt Barcelona talar sitt tydliga språk. Sen föll de platt i finalen mot Real. Bristande rutin.

Säsongen därefter var spelet inte fullt lika imponerande och hindren på vägen inte lika svåra. Det blev ändå ännu en finalplats. Cuper är den enda tränaren som sedan Champions Leagues utökning till 1999/2000 har fört ett lag till två raka finalplatser. Ändå blev det alltså ingen seger, vilket är synd. Han förtjänade den. Den andra finalen mot Bayern var aldrig riktigt tilltalande. Det blev en billig straff mot en kompensationsstraff, och så straffsparksläggningar. Valencia tog helt enkelt inte chansen, när Patrik Andersson missade sin.

Säsongen efter tog Cuper över Pazza Inter. Jag fattar fortfarande inte hur han inte vann ligan. Det är så grymt att man saknar ord för det. Speciellt för en man som de närmaste åren gått till två CL-finaler och förlorat. Morratti får gnälla hur mycket han vill om huruvida Juventus seger den säsongen är ovärdig eller inte, det var i slutändan Inter som gav bort titeln.

Jag menar okej, det var en bortamatch mot Lazio. Inte världens lättaste. Men så som Lazio uppträdde den dagen borde Inter ha vunnit. Och det går absolut inte att klaga på otur. Man hade ledningen två gånger! Varav ena var en målvaktstabbe. Så det gick som det gick. Lazio vann med 4-2 utan någon större glödje. Man han knappt något att spela för. Säsongen hade varit en total fiasko och i det läget sket man nog i Uefacupen. Och Irriducibili ville hellre se titeln gå till Inter än ärkerivalerna Roma och hatlaget Juvnetus. Ronaldo stortjöt och Materazzi verkade gnälla på Laziospelarna för att de gjorde sitt jobb. Det var ju han som säsongen innan hade som Perugiaspelare hade snuvat Juventus på titeln, just för Lazios skull.

Man undrar hur Cuper sov den natten. För att inte tala om supportrarna. Det hade nog varit betydligt skönare för dem att vinna ligan utan Calciopoli.

Nå, nu är Cuper tillbaka och det är det härligaste som hänt ligan sedan det blev klart att Napoli och Genoa skulle upp i somras.