Jag andas ut med lättnad över Inters Champions-seger. Självklart höll jag tummarna stenhårt för att de skulle vinna. När det kommer till europeiska topplag finns det inte så många som jag unnar en CL-titel. Men kanske kommer jag att vara mindre angelägen nästa säsong. Och det är lite i kärnan i känslan av lättnad. En känsla som jag inte var beredd på innan. Jag var inte medveten om det innan det hände.
Jag hade tänkt att "hoppas att Javier Zanetti äntligen får lyfta bucklan" och sånt, men eftermälet till det här kommer att vara rätt stort i mina ögon.
Det är ett långt och uttjatat kapitel som äntligen är slut och för mig kommer det att gynna bilden av Serie A, som indirekt har präglats av den här jobbiga diskussionen i snart fem år.
Det har varit samma Interdominans i ligan varje år sen calciopoli, men särskilt efter uttåget mot Liverpool i Champions 2008 började det eviga tjatet och det eviga hånandet. Och många ligamatcher började bli del av en lång sträcka mot nästa Championsuppgift för det i ligan så överlägsna Inter. En lång sträcka till samma tjat om huruvida Inter kan bli Europamästare eller inte. Vem kan göra det åt dem? Vad behövs göras för att Serie A-klubbar ska lyckas där ute igen? Och så vidare.
Nu har vi svaret. Ja, Inter kan vinna i Europa. De gör det 2010 med José Mourinho. End of discussion. Tonårsbråken på Svenskafans.com kommer visserligen att fortsätta. Calciopoli kommer att diskuteras och de som hånade Inter förut kommer att göra det även i fortsättningen med hänvisning till att det till exempel är en fattig CL-historia som Inter har jämfört med Milan.
Men i övrigt konstaterar jag att en utdragen diskurs, så att säga, är över och det känns så otroligt befriande. Ett ok som har fallit. Nu kan det spelas fotboll igen. Inget mer tjafs, inga fler frågor... Kapitlet Moratti så som vi har läst det är avslutat. Javier Zanetti kanske aldrig har varit ett stort ämne i just den är frågan, men nu har han i alla fall fått sin stora buckla som han förtjänar. Därmed har han också fått sitt. Kapitlet Inter och det största framgångsbeviset är avslutat.
Och det är i ljuset av detta som jag också välkomnar bekräftelsen på att Mourinho sticker till Spanien. När kapitlet ändå är avslutat behövs inga jobbiga uppföljare. Det blir en riktig nystart. Frisk luft, som jag brukar dra till med.
Jag skulle inte ens bry mig om moren snor med sig några av sina stjärnor till den nya klubben, som han gillar att göra. Bryr mig inte om vi blir berövade på vissa sevärda spelare i Serie A. Det kommer att komma in nytt folk och det kommer att göra både Serie A och Champions mycket intressantare.
Inters "besatthet" kommer inte att prägla deras Championsäventyr nästa säsong. Då är det bara ut och köra. Skönt. Vi kan diskutera det som händer istället för det som har hänt förr (att de inte har vunnit etc.). Det blir intressant att se om det blir en styrka eller svaghet. Styrkan att kunna spela ut och inte ha fobin hängandes över sig. Svaghet för att det kanske tar bort den enorma arbetsinsats som motiverades fram bland annat mot Barcelona borta.
Med Mourinho försvinner också en grad av Inters favoritskap i ligan. Mindre förutsägbart.
Allra häftigast vore om det blir en ny era (alltså beroende på vilka som lämnar laget under sommaren) och att det blir startskottet för Balotellis entré i startelvan. Inte Balotelli den unge bråkmakaren, utan Balotelli, en bra anfallare i ett bra lag, punkt.
* * *
Och nu har jag bestämt mig:
Diego Milito är i mina ögon ledande i kampen om Ballon d'Or just nu. Inga mer "egentligen är Messi bättre". Milito har gjort det avgörande målet i alla de matcher där Inter säkrat trippeln. Han har gjort sjukt många viktiga mål. Han är en fantastsik avslutare och en mycket smart spelare.
Hans prestationer den här säsongen har varit så enorma att det kvittar hur fantasifullt Messi kan agera emellanåt. Någonstans måste det ändå handla om att prestera och Milito har aldrig svikit den här säsongen. Messi hade två chanser på sig att träda fram i semin men gjorde aldrig det. Om vi ska ge honom utmärkelsen baserad på att han har något magiskt som man kan lite vinklat säga att Milito inte har, då kan man lika gärna rista in den lilles namn på listan för de kommande fem åren. Jag vill inte hävda att Messi bara presterar mot dåliga lag, men de gånger han har chockat oss med sina fantastiska solonummer har han gjort det i ligamatcher mot lag som inte duger för CL:s högsta nivå. Matcher där anspänningen av den anledningen är lägre. Och ja, om det är nån gooner som läser det här så är inte Arsenal en makt att räkna med i Europa just nu och lagets svagheter finns precis där en Leo Messi kan kliva fram och utnyttja det.
Säg innan matchen att "Inter vinner med 2-0 och Milito gör båda målen" och det kanske inte låter så märkvärdigt. "Ja... Det är ju han som brukar göra målen".
Men när man ser det hända, hur han gör det, då är det helt makalöst. Världens bästa anfallare just nu.
Läs även andra bloggares åsikter om inter, champions, mourinho, zanetti, milito, messi, calciopoli, moratti, champions
Jag hade tänkt att "hoppas att Javier Zanetti äntligen får lyfta bucklan" och sånt, men eftermälet till det här kommer att vara rätt stort i mina ögon.
Det är ett långt och uttjatat kapitel som äntligen är slut och för mig kommer det att gynna bilden av Serie A, som indirekt har präglats av den här jobbiga diskussionen i snart fem år.
Det har varit samma Interdominans i ligan varje år sen calciopoli, men särskilt efter uttåget mot Liverpool i Champions 2008 började det eviga tjatet och det eviga hånandet. Och många ligamatcher började bli del av en lång sträcka mot nästa Championsuppgift för det i ligan så överlägsna Inter. En lång sträcka till samma tjat om huruvida Inter kan bli Europamästare eller inte. Vem kan göra det åt dem? Vad behövs göras för att Serie A-klubbar ska lyckas där ute igen? Och så vidare.
Nu har vi svaret. Ja, Inter kan vinna i Europa. De gör det 2010 med José Mourinho. End of discussion. Tonårsbråken på Svenskafans.com kommer visserligen att fortsätta. Calciopoli kommer att diskuteras och de som hånade Inter förut kommer att göra det även i fortsättningen med hänvisning till att det till exempel är en fattig CL-historia som Inter har jämfört med Milan.
Men i övrigt konstaterar jag att en utdragen diskurs, så att säga, är över och det känns så otroligt befriande. Ett ok som har fallit. Nu kan det spelas fotboll igen. Inget mer tjafs, inga fler frågor... Kapitlet Moratti så som vi har läst det är avslutat. Javier Zanetti kanske aldrig har varit ett stort ämne i just den är frågan, men nu har han i alla fall fått sin stora buckla som han förtjänar. Därmed har han också fått sitt. Kapitlet Inter och det största framgångsbeviset är avslutat.
Och det är i ljuset av detta som jag också välkomnar bekräftelsen på att Mourinho sticker till Spanien. När kapitlet ändå är avslutat behövs inga jobbiga uppföljare. Det blir en riktig nystart. Frisk luft, som jag brukar dra till med.
Jag skulle inte ens bry mig om moren snor med sig några av sina stjärnor till den nya klubben, som han gillar att göra. Bryr mig inte om vi blir berövade på vissa sevärda spelare i Serie A. Det kommer att komma in nytt folk och det kommer att göra både Serie A och Champions mycket intressantare.
Inters "besatthet" kommer inte att prägla deras Championsäventyr nästa säsong. Då är det bara ut och köra. Skönt. Vi kan diskutera det som händer istället för det som har hänt förr (att de inte har vunnit etc.). Det blir intressant att se om det blir en styrka eller svaghet. Styrkan att kunna spela ut och inte ha fobin hängandes över sig. Svaghet för att det kanske tar bort den enorma arbetsinsats som motiverades fram bland annat mot Barcelona borta.
Med Mourinho försvinner också en grad av Inters favoritskap i ligan. Mindre förutsägbart.
Allra häftigast vore om det blir en ny era (alltså beroende på vilka som lämnar laget under sommaren) och att det blir startskottet för Balotellis entré i startelvan. Inte Balotelli den unge bråkmakaren, utan Balotelli, en bra anfallare i ett bra lag, punkt.
* * *
Och nu har jag bestämt mig:
Diego Milito är i mina ögon ledande i kampen om Ballon d'Or just nu. Inga mer "egentligen är Messi bättre". Milito har gjort det avgörande målet i alla de matcher där Inter säkrat trippeln. Han har gjort sjukt många viktiga mål. Han är en fantastsik avslutare och en mycket smart spelare.
Hans prestationer den här säsongen har varit så enorma att det kvittar hur fantasifullt Messi kan agera emellanåt. Någonstans måste det ändå handla om att prestera och Milito har aldrig svikit den här säsongen. Messi hade två chanser på sig att träda fram i semin men gjorde aldrig det. Om vi ska ge honom utmärkelsen baserad på att han har något magiskt som man kan lite vinklat säga att Milito inte har, då kan man lika gärna rista in den lilles namn på listan för de kommande fem åren. Jag vill inte hävda att Messi bara presterar mot dåliga lag, men de gånger han har chockat oss med sina fantastiska solonummer har han gjort det i ligamatcher mot lag som inte duger för CL:s högsta nivå. Matcher där anspänningen av den anledningen är lägre. Och ja, om det är nån gooner som läser det här så är inte Arsenal en makt att räkna med i Europa just nu och lagets svagheter finns precis där en Leo Messi kan kliva fram och utnyttja det.
Säg innan matchen att "Inter vinner med 2-0 och Milito gör båda målen" och det kanske inte låter så märkvärdigt. "Ja... Det är ju han som brukar göra målen".
Men när man ser det hända, hur han gör det, då är det helt makalöst. Världens bästa anfallare just nu.
Läs även andra bloggares åsikter om inter, champions, mourinho, zanetti, milito, messi, calciopoli, moratti, champions
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar