Mardrömsgrupp för tredje gången i rad. Den här gången blev det för mycket trots att man tog poäng av den blivande mästaren på ett övertygande sätt. Jag missade det mesta av Ghanas första och sista match, så jag har lite svårt för att analysera det hela. Det jag såg var bra och vid 1-1 var det ju riktigt nära att man tog ledningen mot Portugal, vilket hade fört laget vidare till åttondel. I slutändan var det främst lottningen som fällde laget.
 |
| Asamoah Gyan gör mål för tredje VM:et i rad bakom Manu Neuer, men den här gången skulle det bli förgäves. |
Siffror
0 seger
1 oavgjord
2 förluster
4 gjorda mål
6 insläppta mål
26. England
Oh, England... Nåja, den här gången kom fotbollens hemland med mer realistiska förväntningar än någonsin. Världen krymper, de engelska lagen har gått sämre i Champions ett antal år nu (inte för att det borde spela någon roll, men det brukar göra det hos folk). Man var helt enkelt mindre arroganta den här gången. Inte ens gruppavancemang togs för givet. Och den gruppen, ja... Även bortsett från Costa Ricas oväntade höjning, påvekar ju lottning ganska mycket. Det här engelska landslaget var i min åsikt inte lika fantasilöst som det Capello kom med i Sydafrika, och jag är övertygad om att man med lite lättare lottning hade tagit sig vidare. Premiären mot Italien såg faktiskt bra ut och förlusten mot Uruguay allt annat än given. Skönt också att det gick åt skogen så fort de dumpade inhemska Umbro för amerikanska basketmärket Nike (snacka om prestigeförlust!).
Siffror
0 seger
1 oavgjord
2 förluster
2 gjorda mål
4 insläppta mål
27. Sydkorea
Nu börjar vi se en trend i VM-historien. Sydkorea och Japan presterar likartat. Går den ene vidare, så gör den andra också det. Omvänt blir det besvikelse åt båda hållen när det väl gör det. Sydkorea har egentligen gjort tre ganska bra VM i rad och det började skapligt den här gången också. Akinfejevs tapp i premiären höjde Lees mål, om man nu som jag är svag för den typen av mål i stora sammanhang. Mycket pekade på att Sydkorea hade en god chans att avancera, men så blev man helt överkörda av Algeriet. Och därmed är sortin i gruppspelet inget att snacka om. Personligen fick jag också lära mig att jag inte kommer att gilla Sydkoreas K-poplandslag i framtiden just för att det är vad det är. Jag tänkte mer på 80- och 90-talet när det var mer anspråkslöst. Nu kom de med färgslingor överallt och nej, sånt skit vill jag inte se i fotboll. Det påminde mycket om det plastiga 2002 när många hemmadomare gjorde värdlandet många tjänster.
Siffror
0 segrar
1 oavgjord
2 förluster
3 gjorda mål
6 insläppta mål
28. Iran
Fjärde mästerskapet avklarat och ännu en pinne ristad i maratontabellen. Om varför jag älskade Nigeriamatchen hänvisar jag till blogginlägget från juni. En sak som jag ändå inte förstod då var hur fan "vi" överhuvudtaget hade lyckats kvala in till VM. Man kunde knappt passa bollen. Senare samma kväll var det dags för Sydkorea och koreanerna visade precis som de senaste turneringarna att de håller nivån. Att Sydkorea kunde vara så mycket bättre trots att Iran vann båda möten lagen emellan i kvalet förstod jag inte. Men senare i turneringen visade det sig att det ändå fanns en hel del spel i det här laget och sammantaget blev det ju Sydkorea som gjorde ett sämre VM med ett ganska pinsamt nederlag mot Algeriet.
 |
| Andranik "Not on my watch" Teymourian sätter hårt mot hårt när Iran bryter trend mot Nigeria; stopp för kalasfotbollen i VM:s tidigaste skede. |
Matchen mot Argentina borde svida som satan. I 90 minuter stod det 0-0 och ett tag i andra halvlek var det faktiskt Iran som skapade de vassaste chanserna, och blev rånat på en straff (sånt händer). Det hade varit en historisk poäng då Iran aldrig tidigare plockat poäng mot en toppnation i VM. Ändå sved det inte så mycket för mig. Resultatet mot Argentina var så overkligt, speciellt efter sänkta förväntningar post-Nigeria, att jag hann aldrig acceptera den innan Messi till slut avgjorde. Rationellt sätt satt jag förstås och tänkte att "snart har vi tagit en poäng från Argentina", men känslan spreds aldrig till kroppen, så att säga.
Mot Bosnien fanns det en chans till avancemang, så man började satsa offensivt redan från början och då straffade det sig. Även om Shojaeis avslut i insidan av ribban kunde kanske ha ändrat saker och ting.
Sammantaget kan man väl säga att Iran inte har utvecklats lika mycket som det borde ha gjort med tanke på hur saker och ting såg ut för 10-15 år sen, men att man i alla fall har lärt sig att skaffa resultat mot bättre motstånd. Jag håller tummarna för att det inte försvinner den dagen Queiroz lämnar.
Stort eloge till supportrarna som stod upp jävligt bra i Brasilien. Love the brothaz and sistaz.
Siffror
0 seger
1 oavgjord
2 förluster
1 gjort mål
4 insläppta mål
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar