Repris från gårdagen. En mer kall historia följt av en tajt nagelbitare.
Jag varnar för att jag kommer att vara otroligt bitter gentemot Tjeckiens triumf här.
Även om mina argument inte är subjektiva så är min bitterhet subjektiv.
När oförrätter händer skiter man lite i det om det gynnar det som man vill. Hey, det må ha varit orättvist men det var vår tur nu. Hur mycket skit har vi inte fått genom åren? Den grejen.
Så, jag hade ju givetvis inte varit särskilt bitter om samma händelser gått min väg.
Den avgörande tveksamma utvisningen.
Kanske var det karma för Nederländerna. Det talas mycket om den klassiska matchen mot Tjeckien 2004 där de sistnämnda briljerade i sin vändning från 0-2 men mindre om en annan tung match som spelades fyra år tidigare på det då nybyggda Amsterdam Arena när holländarna var delarrangörer.
Det var lagens första match i turneringen. Nedved var kunglig. Koller ett ständigt hot. Tjeckerna träffade virket flera gånger. Nedved med ett supertungt skott som fick målramen att dallra som gelé och om jag minns rätt så hade Suchoparek en nick i ramen också. Eller så var det Nedved som gjorde det igen, eller Koller.
En imponerande uppvisning av tjeckerna som kanske inte dominerade matchbilden men som stod emot och hade otur med det uteblivna målet i match mot en av turneringens huvudfavoriter.
Hur det slutade? Ronald De Boer filmade i slutminuterna och domaren gav förstås straff. Det kostar inget att göra det på storlagens hemmaplan. 1-0 och då tjeckerna hade regerande världsmästarna Frankrike väntandes på tur var det lite tack och adjö.
Karma, som sagt.
* * *
Jag är bitter som fan för att ingen i studion ens nämner att bedömningen på De Ligts hands må ha varit korrekt, men ska vi inte ens ta upp det för diskussion att han kanske ska ha frispark för att Shick håller på och knuffar på honom?
Särskilt som vi i övrigt är så väldans generösa med att döma straff till höger och vänster för att någon blåste på en annan spelare?
Var konsekventa, domare! Och domarlakejer i svt-studio!
Lustigt nog är min känsla att om De Ligt bara hade lagt sig och inte rört bollen och det hade blivit mål, så hade domaren kanske blåst frispark. Eller i alla fall VAR-frisparkat. Nu blev det så mycket lättare att gå på en mer odiskutabel fråga att De Ligt faktiskt tar på bollen medvetet än att bedöma den tydliga men inte så hårda knuffandet.
Det röda kortet förändrar matchbilden totalt. Holland kommer aldrig tillbaka.
Men det är ju bara en detalj att man har en man mindre i dryga halvtimmen?
Så låter det i alla fall i de simpla samtalen i studion där den tjeckiska segern omtalas som om den vore en bragd. Jävlar, vilken kämparinsats! Och Holland, varför skapade de inte mer?
Öh... De skapade inte mer för att... Ni vet... Tio är färre än elva. Och riktigt så kassa är inte tjeckerna att de inte kan utnyttja det enorma övertag som det innebär. Särskilt i dessa dagar då fotbollen är mer atletisk än förr.
Hos svt presenterar något orakel tesen att detta resultat bevisar Grupp C:s svaghet. Shit, båda topplagen därifrån är ute redan!
Ett reducerat Holland åker mot Tjeckien och Österrike åker mot... ITALIEN.... Efter förlängning.
Herregud vilka sopor. Superettannivå.
Jag menar, ja, grupp C var nog den svagaste men det har ingenting att göra med dessa resultat. Om något är Österrikes prestation ett argument mot.
Sånt gör mig också bitter.
Och sist men inte minst är jag bitter över Danmark-Tjeckien i kvartsfinal.
* * *
Kvällsmatchen i Sevilla var desto härligare. Tajt, välspelad och framförallt härligt grisigt och svettigt i andra halvlek när strålkastarna har slagits på så att man vet att det nu är på riktigt. Sorgen kom bara av att den inte förtjänade att ta slut efter 90 minuter. Den här fotbollen i den här kontexten ser man inte ofta i dessa dagar. En hederlig mästerskapslandskamp utan oligarkbyggen med stjärnspelare som ändå ger allt de har, tar av munkaveln. Sparkar på varandra lite. Filmar på ett mer vidrigt sätt än vanligt. Tack, Belgien och Portugal!
Och nu är jag inte den som per automatik sörjer att storlag åker ut. Snarare tvärtom. Men Portugal visar på många sätt vilket otroligt spelskickligt lag det är i kvitteringsjakten. Jämför med alla andra desperata jakt under den här turneringen. Hur svårt det faktiskt är att prestera då. Portugal levererar anfall efter anfall. Det går snabbt, det är tekniskt, det är konstruktivt. Fucking brill, som de säger i England. Och det är ändå mot Belgien. Nu är de ute på grund av en märklig gruppspelslottning som leder dem till ett av få lag som de inte kunde besegra. Medan andra glider på räkmackan ända till kvartsfinal och semifinal. Därför känns det inte bra.
Portugals sorti fick mig att tänka lite på tidigare mästare och snart insåg jag att EM-bucklan under många år blivit kvar vid Medelhavet med omnejd. Det är faktiskt så att man får dra tillbaka 25 år till 1996 för att hitta en mästare (Tyskland) som inte kommer från olivoljebältet. Portugal, Spanien som vann 2008 och försvarade titeln 2012, Grekland och innan det Frankrike som ändå har sin sydöstra kust där nere. Provence och allt det där. Det, ni... Anmärkningsvärt. Kom inte med raljerande om fattigdom och siesta mer, för här snackar vi dominans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar