För två minuter sen avslutades lottningen till det europeiska kvalplayoffet. Långt ifrån någon drömlottning för min del. De två lag som jag gärna hade sett i VM fick båda två svåra motståndare, varav en av dem jag gärna vill se i VM.
Irland - Frankrike
Portugal - Bosnien
Grekland - Ukraina
Ryssland - Slovenien
Lagen som står som hemmalag börjar alltså hemma. Ryssland känns rätt given, medan de andra matcherna lär bli mer eller mindre jämna. Frankrike är ett klart bättre landslag än Irland, men Irland är ett landslag som inte har något att förlora, och är alltid oerhört starkt hemma på Landsdowne Road. Det i kombinationen med att Frankrike ofta agerar både nervöst och tamt, kan bli en väldigt svår kombination för Domenech & Co.
Portugal lär tyvärr slå ut Bosnien, men chansen för Blazevic finns, definitivt. Även om Portugal som många andra storlag verkar ha vaknat när det gäller, så är det fortfarande inte helt felfria. Ungern som är ett klart sämre landslag än Bosnien kunde störa Portugal i Lissabon. Sen kan man alltid diskutera fram och tillbaka om huruvida det är bra eller dåligt att avsluta på hemmaplan. Jag tillhör dem som trots att det varierar från fall till fall. Det finns visserligen statistik som visar att det lag som avslutar på hemmaplan har en fördel. Men den statistiken bortser från det faktum att det ofta är de bästa lagen som får avsluta på hemmaplan. Ta Champions till exempel. Gruppvinnarna får alltid avsluta åttondelen på hemmaplan. Gruppvinnarna är oftast det starkare laget.
För ett svagare lag kan det nämligen vara bättre att börja på hemmaplan. Anledningen är att uppförsbacken är enorm inför mötet. Men när man har fått med sig ett bra resultat från hemmamatchen, så har man mentalt passerat den första barriären. Man kan i returen spela med destruktivt, vilket är enklare än att spela konstruktivt. Jag brukar alltid nämna Helsingborg-Inter som ett exempel. Jag är övertygad om att Helsingborg inte hade gått segrande ur den striden om returen spelats på Olympia. Då hade man behövt vinna på beställning, och det klarar man inte mot ett motstånd av Inters kaliber.
Annorlunda uttryckt, hemmaspel är fördelaktigt, men inte nödvändigtvis att avsluta på hemmaplan.
Dock bygger ju detta på tänket att "vi fixar det i sista på hemmaplan". Det är det som gör att storlaget kanske spelar mer avvaktande på bortaplan, och riskerar därmed att onödigt hamna i underläge inför returen.
Grekland mot Ukraina känns helt öppet, delvis beroende på min begränsande kunskap om bägge lagen.
Ryssland är det mest säkra kortet av alla.
Irland - Frankrike
Portugal - Bosnien
Grekland - Ukraina
Ryssland - Slovenien
Lagen som står som hemmalag börjar alltså hemma. Ryssland känns rätt given, medan de andra matcherna lär bli mer eller mindre jämna. Frankrike är ett klart bättre landslag än Irland, men Irland är ett landslag som inte har något att förlora, och är alltid oerhört starkt hemma på Landsdowne Road. Det i kombinationen med att Frankrike ofta agerar både nervöst och tamt, kan bli en väldigt svår kombination för Domenech & Co.
Portugal lär tyvärr slå ut Bosnien, men chansen för Blazevic finns, definitivt. Även om Portugal som många andra storlag verkar ha vaknat när det gäller, så är det fortfarande inte helt felfria. Ungern som är ett klart sämre landslag än Bosnien kunde störa Portugal i Lissabon. Sen kan man alltid diskutera fram och tillbaka om huruvida det är bra eller dåligt att avsluta på hemmaplan. Jag tillhör dem som trots att det varierar från fall till fall. Det finns visserligen statistik som visar att det lag som avslutar på hemmaplan har en fördel. Men den statistiken bortser från det faktum att det ofta är de bästa lagen som får avsluta på hemmaplan. Ta Champions till exempel. Gruppvinnarna får alltid avsluta åttondelen på hemmaplan. Gruppvinnarna är oftast det starkare laget.
För ett svagare lag kan det nämligen vara bättre att börja på hemmaplan. Anledningen är att uppförsbacken är enorm inför mötet. Men när man har fått med sig ett bra resultat från hemmamatchen, så har man mentalt passerat den första barriären. Man kan i returen spela med destruktivt, vilket är enklare än att spela konstruktivt. Jag brukar alltid nämna Helsingborg-Inter som ett exempel. Jag är övertygad om att Helsingborg inte hade gått segrande ur den striden om returen spelats på Olympia. Då hade man behövt vinna på beställning, och det klarar man inte mot ett motstånd av Inters kaliber.
Annorlunda uttryckt, hemmaspel är fördelaktigt, men inte nödvändigtvis att avsluta på hemmaplan.
Dock bygger ju detta på tänket att "vi fixar det i sista på hemmaplan". Det är det som gör att storlaget kanske spelar mer avvaktande på bortaplan, och riskerar därmed att onödigt hamna i underläge inför returen.
Grekland mot Ukraina känns helt öppet, delvis beroende på min begränsande kunskap om bägge lagen.
Ryssland är det mest säkra kortet av alla.
Edit; Sportbladet briljerar genom att tala om drömlottning för Portugal. De "undvek" Irland och Ukraina. De som har koll vet ju att om något så kanske var Bosnien det starkaste laget i sin seedningsgrupp. Men, men... När Sverige fick Portugal som svåraste motståndaren i VM-kvalet för snart två år sen, då betraktade vår media det som en bra lottning. Sverige "slapp" Kroatien och fick Portugal.
Edit II; Tydligen spelar inte Irland på Landsdowne Road längre. Att jag inte har koll på det säger en del om mig, men också en del om att irländsk fotboll aldrig har lyckats återhämta sig efter Jack Charlton-eran. VM 2002 undantaget.
Läs även andra bloggares åsikter om frankrike, portugal, bosnien, ryssland, grekland, ukraina, slovenien, irland,
1 kommentar:
Det är bra poänger du för fram där, rörande hemmaplansfördelen. Helt klart förenklas bilden många gånger gällande att det kategoriskt och alltid är bra att avsluta hemma. Helsingborg-Inter är ett alldeles ypperligt exempel - jag kommer nog inte på något bättre om jag så får flera dagar på mig att fundera på saken - där jag delar din uppfattning helt och hållet. Inter gick inte för fullt på Olympia utan tänkte att man ändå skulle ordna det på Giuseppe Meazza... och så hände det osannolika. Över 180 minuter ska inte Inter, som så klart inte var samma lag på den tiden, kunna förlora mot HIF. Det ska inte gå. Men just den gången avgjorde lottningen hemma/borta en hel del för skåningarna.
Skicka en kommentar