5. Kroatien --- 4 --- 3 -- 1 -- 0 ---- 5-2 ---- 10
Vad finns det mer att säga om Kroatien som jag inte redan har sagt? För en gångs skull tog de sig vidare, men förutom segern mot Tyskland fanns det inte så jättemycket att ta med sig som minnen. Att gruppen var relativt enkel visade Bilic själv vid lottningen när hoppade och jublade.
Skönt då att det gick kanon, annars hade han inte sett dåligt korkad ut i efterhand.
Sen blev det förlust mot Turkiet. Det behandlades som en mindre sensation och jag själv har fram till skrivande stund sett det i alla fall liiite grann som Davids seger mot Goliat på straffar. Men vem kan egentligen argumentera övertygande för att Kroatien självklart är ett bättre landslag än Turkiet? Det fanns nog inte många turkar som inte skulle platsa i Bundesliga, om man säger så. Det Kroatien hade på turkarna var större rutin, förmodligen bättre kontinuitet (samspelt) och längre vila som också innebar mindre skador/avstängningar. Därför fick man också en bättre start. Men ju längre matchen led, när det kroatiska övertaget inte betalade sig, visades det att turkarna var minst lika bra, om inte bättre.
Och varför skulle de inte vara det? Vad är Kroatiens storhet? På vilket sätt presterar Kroatien något som ska få ett landslag som Sverige till exempel att skämmas? För jag hör det gång på gång. Att vi kanske inte ska ha målsättningen att prestera som Frankrike och Italien, men varför kan vi inte vara lika bra som Kroatien?
Kanske för att vi är bättre än Kroatien?
Så, har det ju faktiskt varit, fram till det här mästerskapet, på hela 2000-talet. Sverige har varit där när Kroatien missat kvalet. Sverige har gått vidare när Kroatien åkt ur i gruppspelet. Trots att deras lottning flera gånger har varit betydligt bättre. Och spelmässigt är det inte skillnaden särskilt stor. Kroaterna är överlag mer spelskickliga, men de går också mest på taktik, och har inte ens de där (fåtal) stjärnspelarna som Sverige trots allt har haft de senaste åren.
Kanske är detta nyckeln till hypet kring Kroatien? Det har alltid varit sån överdriven respekt för laget, och man undrar varför. Är svaret att de ses som Jugoslaviens arvtagare? Det tidiga 90-talets fantastiska jugoslaviska landslag med briljanta tekniker, varav flera - Prosinecki, Boban, Jarni, Suker - sedan åter äntrade världsscenen efter några års vakum (läs avstängning från EM 1992 och VM 1994, samt EM 1996 för den serbiska delen), och glänste i EM och tog brons i VM 1998.
Det här är inte samma landslag. Inse det.
Liksom Sverige står det kroatiska landslaget nu inför en tydlig generationsväxling. Bröderna Kovac, Simunic, Olic, Srna m.fl. må fortsätta spela för landslaget, men de har alla peakat.
Förmodligen blir det inte svårt att ersätta dessa. Kroatien med sina 4,6 miljoner invånare är liksom grannarna i syd och öst extremt bollsportstokigt, så det kommer alltid att producers kompetenta fotbollsspelare. Men så nära som det tidiga 90-talet lär vi aldrig komma till att se världsmästare med en massa -ic spelare.
Läs även andra bloggares åsikter om EM, fotboll, Kroatien, Jugoslavien, Prosinecki, Boban, Suker, Jarni, Srna, Olic, Simunic, Kovac
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar