"Inför" VM: Grupp E

Everyone seems to knwo the score
They've seen it all before
They just know
They're so sure

That Cameroon's gonna throw it away, gonna blow it away
But I know they can play
'Cause I remember
One lion on the shirt
Milla's forehead gleamin'
Twenty years of hurt
Never stopped me dreamin'

Den som inte tyckte att det där var kul har inget sinne för humor.

Jag är väldigt uppgiven när det kommer till Kamerun i VM-sammanhang. Fyra år efter succén i Italien var det uppenbart att det var ett svagt lag som ställde upp i Grupp B mot Sverige, Brasilien och Ryssland. Chansen fanns ändå i sista omgången mot halvt avsågade Ryssland, och det blev verkligen plågsamt att se Oleg Salenko sätta bollen i nät fem gånger.

1998 var känslorna lite sisådär. Det började ju ganska okej, de första 90 minuterna mot Österrike. Njanka gjorde ett fantastiskt mål och Österrike - som det året måste ha varit ett av VM-historiens mest omotiverade inslag - kom verkligen ingenstans. Men på något sätt förstördes festen på övertid när "legenden" Toni Polster fick in kvitteringen på hörna.

Därefter kom en mindre förnedring mot Italien, men i sista gruppspelsmatchen vände man till 2-1 mot Chile. Men Omam-Biyiks ledningsmål underkändes, till synes för att domaren ansåg att Mboma hade ruffat i förspelet. Det var det mästerskapets mest orättvisa domslut, men eftersom det inte var en stornations om drabbades är det nog få som minns det. Nu vet vi i och för sig inte hur slutresultatet hade blivit, men Kamerun hade då varit med ena benet i åttondelen. Visserligen mot Brasilien i så fall, men ändå.

Intrycket var ändå inte så bra. Domslutet till trots så var det inte 90-klass på den turneringen.

Men så kom det ett ögonblick i början av 2002, under Cup of Nations i Mali, där jag kände mig så glad och hoppfull när Kamerun kontrade in ett snyggt mål i kvartsfinalen mot värdnationen, med Marc Vivien-Foé som avslutare. Winnie Schäfer dansade vid sidlinjen och jag kände att det här Kamerunlaget hade något speciellt, och skulle äntligen göra ett bra VM.

Men det blev samma jävla visa igen. Man tog ledningen i nyckelmatchen mot Irland, men gav sedan bort den i andra halvlek. Matt Holland kvitterade och i nästa match vann man ynkligt nog bara med 1-0 mot det Saudiarabien som i sitt premiär åkt på 0-8 mot Tyskland. Det blev inget avancemang den här gången heller.

Och så nästa gång kom man inte ens med. Pierre Womes straff mot Egypten i Younde brändes och Kamerun var borta från VM.

Men det var just under VM 2002 som jag gav upp. När mina förhoppningar grusades kände jag att om inte nu, kommer det hända någonsin?

Självklart kan det hända någong gång i framtiden, men det ska nog till något alldeles extra och jag undrar om den här upplagan har det. Spontant känns det inte så. Så det vore väl typiskt om det fick till det nu.

Gruppens storfavorit är förstås Nederländerna. Ett av världens mest överskattade landslag just nu. Jag tror inte att folk brukar reflektera över det när de tippar att Nederländerna kommer skörda stora framgångar inför ett stort mästerskap. Det är ett färgglatt gäng som spelar tokoffensivt fotboll och det räcker för många. Att verkligen kolla på truppen och se vilka brister det finns defensivt är sällan aktuellt.

Sanningen är, anser jag, att det är ett landslag som står under det som man skulle kunna kalla för en längre generationsväxling. Egentligen misstänker jag att de aldrig mer kommer att få fram ett lag som har goda chanser att vinna ett VM. Men det är bara spekulation.

Det som är mer än spekulation är att den där eran som uppkom i samband med Ajaxs fantastiska Europamästarlag 1995 är över sedan länge och att det är där som också Hollands senaste storhetsperiod tar slut. Någon gång efter EM 2000 var slutet.

Och egentligen är det ju inte svårare än att till och med resultaten visar att det är så. Laget missade VM 2002, nådde mycket tursamt en semifinal 2004 (man vann för övrigt bara en match i turneringen och det var mot Lettland), åkte ur i åttondelen 2006 och ut i kvarten i EM senast, där man fick två skrattmatcher som direkt antydde att de inte skulle kunna bli mästare eftersom turkontot hade tagit slut för tidigt.

Det Holland (jag försöker säga Nederländerna som är det korrekta men blir trött och det låter så pretentiöst) som kommer till detta VM har gått kvalet rent. Det imponerar, men det har väl nästan alltid varit Hollands melodi. Deras typ av fotboll passar mot sämre motstånd, men är väldigt begränsad om det inte finns ett dugligt försvar som backar upp det. Ungefär som Real Madrids spel i ligan kontra Champions League.

Det som är verkligt illa den här gången är att inte ens offensiven ser så fräscht ut som det ofta brukar göra. Van Persie har missat nästan en hel säsong. Robben har varit tveksam till start fram till idag. Den enda som känns het är Sneijder. Kuyt har aldrig varit någon stor spelare och en sån gnetare blir inte svår för bra lag att hålla koll på. Van der Vaart... Inhoppare i Real Madrid... Mja, jag vet inte.

Jag tippar därför Nederländerna som gruppsegrare, men jag tror att de når kvartsfinal, varken mer eller mindre. Paraguay eller Slovakien i åttondelen kan de klara av, men därefter räknar jag med att Brasilien står för motståndet, och där kommer de att vara chanslösa. Dunga kommer hänsynslöst syna allt det som svensk media inte gör och arbeta ner Holland till något väldigt harmlöst.

Japan som jag har byggt upp en hel del respekt för (rent sportsligt), mest för att de har en del ordentliga fotbollsspelare i Europa, kan visa sig vara mycket svagare än vad jag tror, om man ska utgå från deras vänskapsmatcher (vilket man nog inte ska). Bör vara gruppens svagaste gäng, men att de tar andraplatsen... Större under har skett. Skönt att Nakata är pensionerad i alla fall så man slipper tjatet om honom i försnacket på TV. Mannen som felaktigt brukar omtalas som den förste japanen i Serie A.

Och så sist, Danmark. Har som ett hyfsat etablerat europeiskt B-lag alltid en god chans att ta sig vidare, men de kommer sannerligen inte att glänsa. Hade ett ofantligt flyt i kvalet och bör rimligen få betala igen nu. Spelarna är gamla, sega och fantasilösa. Morten Olsen har arbetat sig fram till detta. Några Dazzling Danes är det inte tal om.

Jag kan inte ordentligt bedöma Danmarks chanser. Låt oss säga att jag lider brist på sympatier med Danmark som nation och många spelare i det danska landslaget... Och det i kombination med att de är huvudfavoriter till andraplatsen i kamp med mitt kära Kamerun, gör att det är väldigt svårt för mig att göra en så kallad objektiv bedömning av situation. Det är lite upplagt för att jag överskattar Danmark och underskattar Kamerun. Men det kan mycket väl vara rättfärdigat. Det vet jag inte. Jag kan bara göra mitt bästa och utefter det konstatera att Danmark har 50% chans att nå åttondelen. Där kommer de i så fall att åka ur.

Läs även andra bloggares åsikter om danmark, holland, kamerun, japan, nakata, foe, schafer, robben, persie, sneijder, mboma, biyik