Hohoho... Vilken avslutning! Jag torskade 100 kronor på Nihats andra mål, den sista i min fyrling. Men det får man bjuda på kanske. Svårt att säga om det här var det värsta hittills. Hollands andra halvlek mot Frankrike var inte dåligt otroligt det heller. Inte för att de var överdrivet bra, men hur skotten bara ramlar in bakom Coupet var något mycket märkligt.
Värsta upphämtningen var det i alla fall, och om jag är förvånad känns det ändå inte som en chock. I princip vilket annat lag som helst hade jag räknat ut efter 2-0-målet. Men Turkiet har ett på många sätt oväntat vinnarskalle. Eftersom man framförallt har haft det väldigt svårt utanför det egna landet, både som landslag, klubblag och enskilda spelare som flyttat till kontinenten på 90-talet, har man ett rykte om sig som ett lag som viker ner sig i stora sammanhang. Det är inte heller så längesedan som Besiktas på detta manér föll 0-8 (!) borta mot Liverpool i Champions.
Men parallellt med detta har landslaget faktiskt även tidigare visat sig ha mentaliteten till dessa kniviga matcher. Vem förväntade sig till exempel att Turkiet skulle gå vidare efter de två första gruppspelsmatcherna i EM 2000? Det blev 2-0 mot delvärden Belgien och avancemang.
I VM två år senare vann man bland annat en "golden goal"-förlängning mot Senegal.
För några dagar sedan slog man delvärden Schweiz i en skvättig tungviktare, vändning från 0-1.
I parantes kan nämnas att man även slog båda delvärdarna i VM 2002, först Japan i åttondelen och så Sydkorea i bronsmatchen. Fyra delvärdar har man alltså besegrat på 2000-talet.
Kul också att det är just Nihat Kahveci som avgör. Det finns inte överdrivet många turkiska spelare som jag haft på beundrarlistan. Hakan Sükür kändes lite profillös på nåt sätt, och Emre har ibland en jobbig attityd, plus att han inte lyckades leva upp till de förväntningar som fanns på honom för 7-8 år sen. Men Nihat har alltid varit en tuffing i Spanien, i många år lite i skymundan bakom de allra största profilerna i landslaget. Sånt gillar jag. Dessutom är det något med hans blick, både oroat och krigiskt.
Synd om Cech och Tjeckien, men det är bara att gratta Turkiet ikväll. Kvartsfinalplatsen är välförtjänt, för att säga det minsta, och man har bjudit på mycket underhållning det här mästerskapet. Hoppas det inte kuvas mot stabila Kroatien.
Värsta upphämtningen var det i alla fall, och om jag är förvånad känns det ändå inte som en chock. I princip vilket annat lag som helst hade jag räknat ut efter 2-0-målet. Men Turkiet har ett på många sätt oväntat vinnarskalle. Eftersom man framförallt har haft det väldigt svårt utanför det egna landet, både som landslag, klubblag och enskilda spelare som flyttat till kontinenten på 90-talet, har man ett rykte om sig som ett lag som viker ner sig i stora sammanhang. Det är inte heller så längesedan som Besiktas på detta manér föll 0-8 (!) borta mot Liverpool i Champions.
Men parallellt med detta har landslaget faktiskt även tidigare visat sig ha mentaliteten till dessa kniviga matcher. Vem förväntade sig till exempel att Turkiet skulle gå vidare efter de två första gruppspelsmatcherna i EM 2000? Det blev 2-0 mot delvärden Belgien och avancemang.
I VM två år senare vann man bland annat en "golden goal"-förlängning mot Senegal.
För några dagar sedan slog man delvärden Schweiz i en skvättig tungviktare, vändning från 0-1.
I parantes kan nämnas att man även slog båda delvärdarna i VM 2002, först Japan i åttondelen och så Sydkorea i bronsmatchen. Fyra delvärdar har man alltså besegrat på 2000-talet.
Kul också att det är just Nihat Kahveci som avgör. Det finns inte överdrivet många turkiska spelare som jag haft på beundrarlistan. Hakan Sükür kändes lite profillös på nåt sätt, och Emre har ibland en jobbig attityd, plus att han inte lyckades leva upp till de förväntningar som fanns på honom för 7-8 år sen. Men Nihat har alltid varit en tuffing i Spanien, i många år lite i skymundan bakom de allra största profilerna i landslaget. Sånt gillar jag. Dessutom är det något med hans blick, både oroat och krigiskt.
Synd om Cech och Tjeckien, men det är bara att gratta Turkiet ikväll. Kvartsfinalplatsen är välförtjänt, för att säga det minsta, och man har bjudit på mycket underhållning det här mästerskapet. Hoppas det inte kuvas mot stabila Kroatien.
Läs även andra bloggares åsikter om EM, Turkiet, Tjeckien, mentalitet, Besiktas, Hakan Sükür, Emre, Nihat, värdland, Cech, Istanbul
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar