Nån kommer antagligen påpeka att jag har hela fem uruguayaner i elvan, vilket man kan tycka är för mycket. Om Uruguay har haft så sjukt många av de bästa spelarna så borde de väl ha vunnit VM?
Tja, vem vet. Om Luis Suárez hade fått spela semin mot Nederländerna så kanske de hade gjort det. Men om vi ska vara mer rak på sak så handlar det om att dessa uruguayanska spelare har presterat något oerhört. Det är ett landslag med en begränsad VM-trupp, och deras semifinalplats krävde det bästa av många spelare i startelvan.
Kommentarer:
Richard Kingson
Jag känner inget speciellt alls för Kingson som profil. Att han har spelat för Hammarby kunde jag inte bry mig mindre om. Min värld kretsar inte kring tre Stockholmsklubbar och under den korta tid som han representerade Bajen sammanföll antagligen inte med en Allsvenska-period i mitt liv. I och med att han gjorde ett par tabben kan man inte påstå att han har varit vansinning under hela VM eller nåt åt det hållet. Men VM har inte bjudit på några spektakulära målvaktsframträdanden. Kanske har många av dem inte satts på så mycket prov eftersom Jabulanibollen haft svårt att hitta vägen till mål.
Jag köper inte heller fattiga argument som att Casillas var VM:s målvakt eftersom "han" höll nollan under hela slutspelet. Han råkade spela i ett lag som med sitt bollövertag slapp alltför många avslut emot sig. Han gjorde visserligen kanske VM:s viktigaste räddning i finalen, när han hindrade Arjen Robben från att bli guldskytt, men jag kan inte riktigt bedöma saken på det sättet. Om du hade satt Kingson i det spanska målet så hade han kanske också fått göra nåt sånt.
Kingson räddade Ghana mot Australien, var bra mot Uruguay och helt enorm mot USA. Det motiverar hans plats som VM:s bäste målvakt.
Maicon Douglas Sisenando
2000-talets bäste högerback. Brukar aldrig göra en dålig match, och så blev det inte i VM heller. Väldigt synd att han förmodligen aldrig lär vinna VM, ur det perspektivet. Han kan vara med i truppen nästa gång, men då han kommer att vara 33 år gammal, kan jag inte se att han kan hålla uppe samma frenesi som nu.
Arne Friedrich
Det var länge sen Tyskland hade en fruktad backlinje. Vet inte vad jag ska säga om årets upplaga, men Friedrich stod för många brytningar och läste spelet bra.
Maximiliano Pereira
Den här korsningen mellan Manu Chao och typ Jeff Tweedy är egentligen en högerback, men i och med att hans defensiva kvaliteter imponerade som fan, är jag övertygad om att han skulle klara av att spela som mittback på permanent basis. Följde även med i anfallen ofta, trots att han liksom resten av försvaret lade ett enormt arbete på defensiven.
Jorge Fucile
Var inte med från början, men blev bättre och bättre för varje match som han spelade, men kulmen i kvartsfinalen mot Ghana. En klassisk ytterback som faktiskt klarar av det som en försvarare i slutändan ska göra - försvara.
Bastian Schweinsteiger
Tappade mycket respekt för honom som person efter hans utlägg om hur argentinare som personer fungerar. Men en bra fotbollsspelare är han, och det har varit skönt att slippa se honom på kanten, där han var en typisk actionspelare i VM 2006 och EM 2008. Nu har han flyttat in i mitten, och deltar både i arbetet bakåt och uppbyggnaden av de snabba motattackerna. Klok och mångsidig spelare med bra självförtroende.
Diego Perez
Normalt tycker jag att det är förutsägbart hur arbetsmyrorna alltid ska tokhyllas som underskattade stackare som gör jobbet i det tysta, men den här mannen tog det hela till en annan nivå och jag blev helt såld. Slet som ett djur i alla matcher och var inte helt oduglig för offensiv, tack vare sina brytningar kring mittplan.
Wesley Sneijder
Frågan är om det fanns något annat lag där allt vilade så mycket på en och samma spelare. Utan Sneijder frågar jag mig om det hade blivit några holländska mål i detta VM överhuvudtaget. Oavsett om det var frisparkar, långskott eller genomskärare, hade han nästan alltid en fot med i spelet, i matcher där man annars hade svårt att skapa särskilt mycket.
David Villa
Ja, vad ska man säga... Kanske den bästa strikern utav alla den senaste femårsperioden. Höll sin normala nivå och den är väldigt, väldigt, hög.
Diego Forlán
VM:s odiskutable konung. Kämpade, löpte rätt, spelade fram, gjorde mål... Jag bara älskar den här mannen. Hans spelstil lever upp till mina 90-talsdrömmar; en anfallare med både styrka och elegans OCH hjärna.
Luis Suárez
Kunde sysselsätta ett helt försvar, inte som en lång och stark targetspelare, men som en teknisk bolltrollare som inte gav bort några bollar i onödan. Och så kunde han så småningom börja göra mål också. De två han gjorde mot Sydkorea var en prestation som bara stora spelare kan genomföra.
Tränare:
Oscar Washington Tabarez
Visst, Jogi Löws clockwork-offensiv visade på en imponerande systematik, men Tabarez hade sämre medel att jobba med. Eftersom lirarna var få i det här laget var han tvungen att få fram ett starkt kollektiv, och det kan man verkligen konstatera att han lyckades till 100%. Uruguayanerna slet för varandra i varje match som de spelade och deras goda attityd på plan, gentemot sig själva och sina motståndare, antydde konsekvensen av att de var totalt fokuserade i matcherna.
På bänken:
Iker Casillas (ESP)
Fábio Coentrão (POR)
Gerard Piqué (ESP)
Juan Silveira dos Santos (BRA)
Lucimar "Lúcio" Ferreira da Silva (BRA)
Javier Mascherano (ARG)
Mesut Özil (GER)
Lucas Barrios (PAR)
Asamoah Gyan (GHA)
Keisuke Honda (JPN)
Lionel Messi (ARG)
Thomas Müller (GER)
Läs även andra bloggares åsikter om kingson, maicon, friedrich, pereira, fucile, perez, schweinsteiger, sneijder, forlan, villa, suarez
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar